Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Onsdag 25 november var ingen låtsashögtid

Kvinnor demonsterar i Barcelona på internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor.

Kanske har vi tröttnat på rosa band och blå mustascher. Kanske orkar vi inte med en till färg att hålla koll på.

Man måste ju prioritera.

Men i veckan passerade en dag, instiftad av FN för 16 år sedan, alldeles obemärkt ­förbi.

Förenta Nationernas tanke var att vi den 25 november skulle bära vita band som symbol för att uppmärksamma internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor.

”Är inte det ännu en sådan där låtsashögtid?”, sa någon till mig när jag muttrade om att varken min tidning eller någon annan riksmedia skrev om det.

Jag tittade på personen i fråga och funderade på vad jag skulle svara.

Låtsashögtid.

I fjol anmäldes 28 200 fall av våld mot kvinnor i Sverige. Det är 2 350 kvinnor som blir slagna i månaden.

542 kvinnor som blir slagna i veckan. 77 kvinnor som blir misshandlade om dagen.

3,22 kvinnor som får stryk i timmen.

Eller, om man vill räkna på det viset, en kvinna som drabbas var 18:e minut.

Och då pratar vi bara om de som vågade anmäla. Som faktiskt kunde lyfta luren, slå numret, höra rösten på ­andra sidan och sedan ­vara kapabla att få fram ­orden.

Det är fan inte lätt.

När jag ringde fick jag först inte fram ett ord, jag grät ­bara. Kippade efter andan och viskade till slut vad det var som pågick. Att han slog henne, där på andra sidan väggen. Att jag var rädd.

Jag var inte så gammal då.

Många av de som ringer polisen gällande våld mot kvinnor är inte det.

Jag förstår att man inte kan ha koll på allt. Det är som sagt majblommor och blå band för prostatan och rosa band för brösten och gula band för att stötta militären och ice bucket-utmaningar för ALS och fuck cancer-­silversmycken.

Herregud, jag köpte själv ett finfint ”refugees welcome”-armband till förmån för Röda Korsets arbete med flyktingar alldeles nyss.

Man ser ju ut som en julgran om man hänger på sig allt.

Men barnet i mig sörjer ­ändå att den 25 november passerade revy utan att du hade en aning om att värld­en enats om att den dagen uppmärksamma våld mot kvinnor.

Att det ses som en låtsashögtid. Jag tror att det finns minst en kvinna var artonde minut som inte nödvändigtvis håller med om den beskrivningen.

Ps. Siffran - 28 200 - var en ökning med fem procent från året innan. Ds.