Inte förvånande att talibanerna brutit sina löften till kvinnorna
Att talibanerna brutit sina löften efter ett år vid makten är inte förvånande.
Motsatsen hade varit i det närmaste sensationell.
Men det innebär att talibanerna i praktiken för krig mot sin egen befolkning.
Inte många litade på talibanernas löften om att flickor skulle tillåtas studera och kvinnor få arbeta. Men de flesta hoppades ändå att den extremt konservativa islamistiska rörelsen skulle ha ändrat sig och åtminstone i någon mån anpassat sig till 2000-talet.
I början fanns en del hoppfulla tecken. Löften utfärdades om att hålla både skolor och arbetsplatser öppna för kvinnor. Talibanerna lovade också att inte bli en fristad för terrorgruppen al-Qaida.
Det var uppenbart att det pågick en maktkamp inom rörelsen där de mer moderna företrädarna insåg att Afghanistan skulle må bra av att även flickor fick utbilda sig. De förstod också att bara om de ändrade sig fanns det en chans att det internationella biståndet skulle fortsätta flöda in.
Tyvärr förlorade den moderata falangen.
I dag är Afghanistan tillbaka i det skräckvälde som rådde när talibanerna styrde första gången 1996-2001.
Brottslingar får händer och fötter avhuggna i enlighet med sharialagarna.
Skjuter skarpt
När USA nyligen dödade al-Qaidaledaren Ayman al-Zawahiri på dennes balkong i Kabul stod det klart att talibanerna fortsatt samarbeta med terrorgruppen.
Bara kvinnor inom vissa yrken tillåts att arbeta. På lågstadiet tillåts flickor gå i skolan men högstadieskolorna och gymnasiet är stängda för dem liksom delar av den högre utbildningen.
När en grupp kvinnor häromdagen demonstrerade i Kabul för sina mänskliga rättigheter svarade talibanerna med att inom några minuter skjuta skarpt i luften för att stoppa manifestationen.
Kvinnor som rör sig ute måste täcka sitt ansikte och ska de ut på längre resor måste de ha sällskap av en manlig släkting.
När talibanerna vägrade hålla sina löften om att öppna skolorna för kvinnor dömde de samtidigt sin egen befolkning av leva i svält och armod.
Omvärlden har gjort väldigt tydligt att bara om kvinnor och flickors rättigheter respekteras kan det bli tal om att återuppta något av det omfattande bistånd som Afghanistan fick under åren landet ockuperades av USA och Nato-styrkor. Då finansierades 75-80 procent av den afghanska statens utgifter av biståndspengar.
Nödhjälp kommer in
Nu är den afghanska statskassans pengar frysta. USA tänker dela ut dem som skadestånd till offren för terrordåden i USA den 11 september 2001.
I praktiken har hjälparbetet ändå inte avstannat. Undantag har gjorts för att skicka nödhjälp till Afghanistan där enligt FN hälften av befolkningen hotas av svält.
Många afghaner kan på sin höjd äta ett mål mat om dagen. Förutom kriget har landet också drabbats av svår torka vilket gjort att skördarna slagit fel.
Villkoret för den utländska nödhjälpen är att inte ett öre får gå till talibanregimen. Men frågetecken måste sättas för i vilken utsträckning det verkligen går att kontrollera.
Bara ett fåtal länder har erkänt de nya makthavarna i Kabul. Men det går inte att få in nödhjälp i landet utan att i någon mån samarbeta med talibanerna.
Utsikterna för att Afghanistan som är ett av världens fattigaste länder ska kunna utvecklas under talibanernas styre är så gott som lika med noll.
I juni rapporterade FN:s säkerhetsråd att den afghanska ekonomin krympt med 30-40 procent sedan talibanerna tog över. En rad företag har tvingats slå igen.
Blodbad uteblev
Finns det då ingenting som blivit bättre under talibanerna?
Jo. För tillfället är kriget så gott som över. Risken för att civila dödas i strider eller i ett terrordåd är i dag mycket liten.
I förhållande till det blodbad många fruktade har avrättningarna av personer som samarbetade med den förra USA-stödda regimen inte varit lika omfattande som fruktat. FN anger att det skett minst 160 utomrättsliga avrättningar sedan talibanerna tog över.
Risken är att det relativa lugnet inte heller varar särskilt länge. Ett extremt styre som talibanernas kommer alltid att utmanas på hemmaplan. Enligt FN finns det minst ett dussin militanta grupper i landet som motsätter sig talibanernas styre och de växer.
Framtidsutsikterna för Afghanistan är dystra. Ska talibanerna störtas måste afghanerna den här gången göra jobbet själva.