Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Bara Skipper kan ge mig fnisset åter

Stormen utan namn har blåst förbi, söndag runt Zinkensdamm, och jag spenderar eftermiddagen med att läsa en kolumn av min ärade kollega Jan Guillou.

Med den sårades iver förkunnar Guillou att han minsann inte är en dålig förlorare. Som det har påståtts efter hans förlust i en tv-lek.

Det är en välskriven, satirisk och självironisk text som annars skulle falla mig väldigt väl i smaken.

Men denna söndag går mig humorn förbi.

Det är Anna Skippers fel.

Hon leder ett tv-program som heter ”Du är vad du äter”.

En dag surfade jag in på Anna Skippers nätsajt. Där fann jag att man kunde köpa souvenirer. Kuddfodral, shoppingväskor, plånböcker. Allt med Skippers ansikte på. Jag häpnade över denna storartade hybris. Fnissade som en liten skolpojke.

Dagen efter kom jag tillbaka. Och dagen efter det. Snart utvecklades de Skipper-relaterade fnissen till en ritual.

Varje risig dag, varje problem, varje besvikelse – allt åtföljdes av åtminstone några minuter på sajten.

Det var Andres Lokko som en gång hävdade att ingenting någonsin kunde bli roligare.

Samma vecka hade E-Type valts in i skönhetsrådet.

Den estniske popkonnässören tvingades inse att han just upplevt sitt livs roligaste ögonblick, ingenting skulle någonsin bräcka den där notisen.

Säg så här. Andres Lokko ljög. Det kunde bli roligare.

När jag till slut upptäckte att man också kunde köpa en skötväska som föreställde Anna Skipper var det antagligen redan för sent.

Ingenting är roligt längre.

Jag försöker med säkra skratt. Genusdebattören Per Ström. ”Andra avenyn”. ”Tre solar”. Kjell Bergqvists frisyr i ”Tre solar”. Mikael Persbrandts frisyr i ”Tre solar”. Den där fjärde killen i Friends in need.

Men ingenting duger längre.

Inte ens E-Type.

Jag har rammat humorväggen i tvåhundra knyck.

Så jag lägger ifrån mig tidningen med den utsökta kolumnen, kopplar upp mig och klickar mig åter in på www.annaskipper.se.

Det är min enda väg tillbaka till fnisset.

Jag fastnar vid oljemålningen där Anna Skipper bär ett leende som jag tidigare blott skymtat hos massmördare, renrasiga katter och berusade hårfrisörskor från Hagsätra.

Hårtestarna är sönderblonderade och jumpern välvilligt leopardmönstrad.

Tavlan kostar 1 195 kronor.

Upphängningsanordning medföljer.

Följ ämnen i artikeln