Matnojan har tagit över våra liv – vem ville det?
När jag var barn var mat inget problem.
Det var ärtsoppa, blodpudding, pannkaka, köttfärslimpa och kalvstek på söndagar.
Det var ät och tack för maten.
Sen var det inget mer.
2012 har vårt dagliga bröd blivit ett ”problem”. Det är fel på kalorierna och kolhydraterna. Det är fel på fettet, fibrerna, sockret, mjölet och mjölken. Det är laktosallergier, glutenintolerans och ”socker-beroende”.
Och till detta: halleluja-dieterna, teorierna och alla ”vetenskapliga” rön. Alla rätt och fel. Alla måsten och bullshit-förklaringar.
Hur har den här matnojan uppstått?
Vem har bett om den?
Och vem har intressen i den?
Jag ska inte sätta mig på några höga hästar här. I decennier har jag varit frälst på den så kallade GI-metoden, det vill säga bort med potatis, ris, vitt bröd och spaghetti och det har bara varit lite fisk, sallad, nötter och olika slags frön för min del.
Men nu funkar inte GI längre. Och när jag inte kan äta de små fröna, vad ska jag då äta?
De flesta jag känner har ”problem” med maten. De fixar och trixar, de väljer och väljer bort. Det är mycket välja bort. Min vän A, som har stor inblick i det kroppsliga, säger att den tilltagande matnojan handlar om framförallt tre saker: Magen – det är något krångel med magen.
Samvetet – vi får dåligt samvete när vi tänker på miljöförstöringen och stordriften av till exempel grisar och kycklingar. Och det är därför som vi väljer svenska grisar, rättvisemärkt, ekologiskt, krav och närodlat.
Vikten – vi vill vara smala och åtråvärda.
A berättar att hon har en ”kronisk stressmage” och en ”laktos-grej” som hon inte ”orkar göra något åt”. Hon tål inte soppor, ”de rinner rakt igenom”, och hon beställer aldrig soppa på restaurang. ”Jag måste vara hemma, så att jag har nära till muggen”. Hon tål inte gåslever, bönor, glass, äpplen och grovt bröd. Och när hon trots sina insikter ändå sätter i sig det hon inte ska, så drabbas hon av en … ”kanonad av små pruttar”.
Och vad har jag gjort medan jag har skrivit allt det här? Tvärt emot mina ”principer” har jag tryckt i mig en halv låda (!) dadlar. Färska dadlar. 100 procent naturlig produkt. Inga tillsatser.
Tja, vad ska man säga?
Man kan till exempel säga: det här kommer inte att bli någon skön natt.