Därför har Putin så bråttom med Kurskoffensiven
Vladimir Putin har för en gångs skull bråttom.
Om dryga två månader flyttar Donald Trump åter in i Vita huset.
Ifall Trump tvingar fram fredssamtal vill Putin försäkra sig om att Ukraina inte har några bra förhandlingskort.
Därför brådskar offensiven i Kursk.
När Ukraina i början av augusti gick över gränsen till Ryssland och intog delar av Kurskprovinsen var reaktionerna från Putin förhållandevis återhållsamma.
Kanske för att Ryssland inte hade förmågan att snabbt sätta in ett stort antal trupper för att slå tillbaka anfallet.
Kanske för att Putin såg det som en fälla. Ukraina ville att han skulle flytta trupper från fronten i Donbass i östra Ukraina och därmed öppna upp för ukrainska attacker där.
Oavsett skäl var det faktum att Ukraina kunde ockupera ryskt territorium en förödmjukelse för Putin – samtidigt som det gav Ukraina en välbehövlig moralisk boost.
Sedan dess har de ryska försöken att ta tillbaka området varit förvånansvärt tafatta. Det verkar inte som Putin prioriterat frågan.
Förrän nu.
En motoffensiv mot de ukrainska elitförbanden i Kursk är inget man snyter ur näsan på en kvart. Säkert har förberedelserna pågått en längre tid. Men nu har det plötsligt blivit mer brådskande.
Dödläge bryts
Från att kriget i Ukraina alltmer betraktas som en väldigt långvarig historia som kan pågå i åratal har valet av Donald Trump till USA:s näste president plötsligt vänt upp och ner på förutsättningarna. Åtminstone i förhandsspekulationerna.
Alla inser att Trumps påståenden om att han kan ordna fred i Ukraina på 24 timmar, med tillägget att det blir väldigt lätt, är helt orealistiska.
Men alla räknar med att något kommer att hända när Trump tillträder. Han har till och med utlovat resultat under transitionsperioden fram till den 20 januari nästa år.
Dagens dödläge kommer sannolikt att brytas på något sätt. Trump kommer att försöka pressa parterna att förhandla och göra slut på kriget. Det är trots allt ett av hans viktigaste vallöften.
Om han kommer att lyckas är en helt annan sak.
Ingen vet exakt hur Trumps plan ser ut. Om hans ens har någon.
Men av uttalanden som hans vicepresident J D Vance gjorde i valrörelsen framgår att ett tänkt scenario är att Ukraina ska avstå de territorier som Ryssland tagit i kriget. Därefter ska konflikten frysas och någon form av fredsbevarande trupp sättas in för att förhindra att kriget blossar upp på nytt.
Oacceptabel scenario
Ett scenario som framstår som helt oacceptabelt för Ukraina.
Ett skäl till att Ukraina gick in i Kursk var att skaffa sig en bättre förhandlingsposition. President Zelenskyj var knappast omedveten om att Trump kunde vinna valet och att det kunde betyda en kraftig neddragning av USA:s stöd.
I ljuset av Trumps valseger har det blivit ännu viktigare för Ukraina att hålla Kursk. Zelenskyj hoppas kunna använda det som ett förhandlingskort i eventuella fredssamtal.
Ett kort som Putin vill beröva Ukraina.
För att lyckas är han till och med beredd att ta emot hjälp från utlandet. Enligt samstämmiga uppgifter ingår 10 000 nordkoreanska soldater i de 50 000 som Putin samlat ihop för Kurskoffensiven.
Det är svårt att se det som annat än ett svaghetstecken att Ryssland behöver importera soldater för att vinna kriget mot det numerärt underlägsna Ukraina. Särskilt som det enda landet som är berett att hjälpa till är den pariastämplade kommunistdiktaturen Nordkorea.
Det visar hur viktigt det blivit för Putin att ta tillbaka Kursk.
Det är långtifrån säkert att Trump kan tvinga Putin att inleda samtal. Möjligen försöker han locka med rejäla morötter i form av slopade sanktioner. Något EU sannolikt inte kommer att gå med på.
Putins hållhake på Trump
Mike Waltz, Trumps nyutnämnde nationelle säkerhetsrådgivare, har tidigare föreslagit att USA som påtryckning ska skicka fler och mer långskjutande vapen till Ukraina om Putin vägrar att förhandla.
Uppgifter i amerikanska medier gör gällande att Trump redan pratat med Putin och uppmanat denne att inte eskalera kriget. Att de haft kontakt tillbakavisas av Putins talesperson.
Oavsett kommer de två att talas vid. Baserat på erfarenheterna från Trumps officiella kontakter med Putin under hans första presidentperiod finns det inget som tyder på att han tänker vara tuff och ta Putin i örat.
Tvärtom har Trump tidigare varit närmast sensationellt underdånig och inte sagt ett ont ord om Putin.
När de två träffades för ett toppmöte i Helsingfors 2018 sade Trump att han litade mer på Putins försäkringar om att Ryssland inte försökt lägga sig i det amerikanska presidentvalet 2016 än han litade på sina egna underrättelsetjänster – som hävdat att Ryssland gjort det.
Det spekuleras i om Putins fortfarande har någon slags hållhake på Trump.
Helt klart är att Ukraina på förhand har mer att frukta av Trumps rekordsnabba fredsplan än Putin.