Bara en vacklande Biden kan få slut på kriget
Efter sex månader av krig i Gaza finns det inget som tyder på ett snart eld upphör.
Det enda som snabbt kan få slut på kriget är om USA slutar skicka vapen till Israel.
Biden är väldigt högljutt kritisk mot premiärminister Netanyahu men vågar inte dra in stödet.
Hamas är kraftigt försvagat men långtifrån besegrat.
Redan när kriget inleddes efter Hamas terrorattack i södra Israel den 7 oktober förra året sade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att det skulle bli ett långt krig.
Han verkar få rätt.
Hans uttalade mål är att krossa Hamas en gång för alla.
Det är svårt att veta hur väl Israel lyckats hittills. Netanyahu påstod i början av februari att 17 av Hamas 24 bataljoner var oskadliggjorda. Siffror som många bedömare ifrågasätter.
Men eftersom Israel inte låter internationella journalister resa in i Gaza, annat än under korta, strängt övervakade besök, är det omöjligt att kontrollera dessa påståenden.
Vi kan konstatera att Hamas och andra militanta grupper i Gaza fortfarande lyckas skjuta iväg raketer mot Israel så gott som dagligen.
Detta trots en förkrossande israelisk överlägsenhet på slagfältet.
Hamas har utvecklat en gerillastrategi mot israelerna. Israel trodde nyligen att man drivit ut den militanta islamistiska gruppen från norra Gaza. Då blossade kraftiga strider återigen upp runt Shifa-sjukhuset.
Vid det här laget borde Israel ha koll på Hamas alla tunnlar men man tvekar att gå in i många av dem av fruktan för att de ska vara minerade eller att ett bakhåll väntar. Istället verkar taktiken vara att försöka svälta ut Hamas-ledarna från sina gömställen.
Ett krig mot civilbefolkningen
Tyvärr är det inte bara Hamas som Israel svälter ut.
Gång på gång har FN och internationella hjälporganisationer på plats i Gaza varnat för riskerna för massvält bland de drygt två miljoner palestinier som bor i Gaza och där majoriteten tvingats lämna sina hem.
Israel släpper in viss hjälp men långt ifrån tillräckligt. Anklagelser om folkmord och krigsförbrytelser duggar tätt även från västvärlden.
Redan i dag uppger hjälporganisationer att barn dör av undernäring.
Israels krig mot Hamas har alltmer utvecklats till ett krig mot civilbefolkningen vilket ytterligare kommer att öka hatet bland palestinierna mot den judiska staten.
Under de första sex månaderna har 33 000 palestinier dödats enligt den av Hamas kontrollerade hälsomyndigheten i Gaza. Av dessa är omkring 13 000 barn. Högst 10 000 är hamaskrigare.
60 procent av skolor, sjukhus och moskéer är totalförstörda eller skadade har franska Le Monde räknat fram från FN-statistik.
Det säger mycket om Israels sätt att föra kriget. Men också om Hamas totala brist på respekt för den egna befolkningens säkerhet.
Israel isolerat
Ju längre kriget pågått desto mer har Israel förlorat av de internationella sympatier som strömmade mot landet efter Hamas terrordåd där 1200 israeler fick sätta livet till. Många av Israels allierade riktar numera skarp kritik mot Netanyahus sätt att föra kriget. Jag tror inte Israel någonsin stått så isolerat.
Till och med USA kritiserar öppet Israel.
Häromdagen krävde president Joe Biden i ett telefonsamtal med Netanyahu att Israel måste tillåta mer humanitär hjälp i Gaza. Han ville också se en omedelbar vapenvila.
Biden hotade med att USA:s framtida militära stöd till Israel kan påverkas om Netanyahu inte lyder. På marginalen en skärpning.
Men Biden har framfört liknande krav och hot tidigare utan att Netanyahu lyssnat. Därför har vi den märkliga situationen att USA samtidigt som de kräver vapenvila och skickar humanitär hjälp också förser Israel med de vapen landet behöver för att kunna fortsätta kriget.
Biden går en svår balansgång inför presidentvalet i november. Han vill framstå som både palestiniernas och Israels vän. Många demokrater av muslimsk härkomst säger att de omöjligen kan rösta på Biden om han fortsätter skicka vapen till Israel. Samtidigt skulle han riskera att tappa stöd hos USA:s många Israelvänner om han drog in vapenstödet.
Risk för upptrappning
Biden vill till varje pris få stopp på Gazakriget i god tid före presidentvalet. Amerikanska påtryckningar mot Israel är det största hoppet om att få vapnen att tystna.
Men även om det skulle ske finns ingen färdig plan för vem som ska styra Gaza när Hamas är borta.
Det finns också risker för upptrappning.
För en vecka sedan attackerade Israel Irans konsulat i Syriens huvudstad Damaskus och dödade flera höga iranska militärer. Intrycket är att premiärminister Netanyahu försöker provocera fram en kraftig reaktion från Iran eller deras allierade proxygrupper som Hizbollah i södra Libanon och Huthirebellerna i Jemen.
Alla inblandade säger att de inte vill att kriget i Gaza ska sprida sig men tar ändå små steg i den riktningen. I värsta fall kan konflikten utvecklas till ett regionalt storkrig trots att ingen vill det.
Förhandlingar om en tillfällig vapenvila har pågått i flera månader. Hittills utan framgång trots en intensiv diplomatisk skytteltrafik.
Främsta syftet med en sådan är att kunna få in mer hjälp och förmå Hamas att släppa åtminstone delar av de 135 ur gisslan som de fortfarande håller.
Statens existens hotad
Netanyahu står under hårt tryck från anhöriga till gisslan att få till en utväxling mot palestinska fångar som sitter i israeliska fängelser.
Samtidigt är stödet för kriget fortfarande mycket starkt i Israel där många känner att den judiska statens existens är hotad om inte Hamas krossas.
Lägg till det att Benjamin Netanyahu har ett personligt intresse av att hålla igång kriget. Så länge kriget pågår är han tämligen ohotad som premiärminister. I samma ögonblick som kriget tar slut kommer krav att resas på hans avgång och nyval.
Benny Gantz, som är en del av Netanyahus krigskabinett, krävde häromdagen nyval.
Ingen vet hur länge kriget fortsätter. En vapenvila kan vara ett första steg mot fred. Den enda utomstående som kan förmå Israel att gå med på en sådan är Joe Biden.
Men han tvekar fortfarande om hur tuff han ska vara mot Netanyahu.