Domstolarna har Trumps presidentöde i sina händer
Risken är stor att det blir domstolar i USA som får avgöra presidentvalet nästa år. Inte väljarna.
Nu ska Högsta domstolen ta ställning till om Donald Trump överhuvudtaget ska få ställa upp efter ett utslag av HD i delstaten Colorado som plockat bort Trump från valsedeln.
Nästa års val kommer inte att vara något annat likt. Den saken är redan klar.
Rättegångar och juridiska tvister kommer att helt överskugga den normala valrörelsen.
Ett utslag i Colorado är den senaste skiftnyckeln som kastats in i det politiska maskineriet.
Delstatens Högsta domstol har slagit fast att Trump inte får ställa upp i Colorados primärval som hålls den 5 mars.
Skälet är att Trump anses ha deltagit i ett uppror mot staten i och med hans agerande inför och under stormningen av kongressen den 6 januari 2021. Den amerikanska konstitutionens 14:e tillägg förbjuder den som svurit en ed att försvara grundlagen och sedan deltar i ett uppror att inneha något valt ämbete.
Ett beslut som Trump kommer att överklaga och som därmed hamnar på Högsta domstolens bord.
Om domstolen väljer att inte ta upp ärendet så fastställs domen i Colorado och Trump får inte ställa upp. Det skulle i sin tur göra att en rad andra delstater också kan välja att diskvalificera Trump genom att hänvisa till grundlagen.
Redan i dag har en sådan begäran lämnats in i 16 delstater.
Vågmästarstater
I teorin spelar det ingen större roll om Trump inte finns med på valsedeln i Colorado eftersom delstaten numera brukar ha en klar demokratisk majoritet. Även om Trump får ställa upp har han små chanser att vinna i Colorado.
Däremot är läget ett helt annat i vågmästarstater som Arizona och Michigan där det också pågår också försök att porta Trump från valsedeln. De är två av de delstater som väntas avgöra vem som får svära presidenteden i januari 2025. Här
Det amerikanska valsystemet där vinnaren tar hem alla elektorsröster i en delstat gör att det i praktiken bara är ett fåtal stater som avgör valet. Förbjuds Trump att delta där får han svårt att vinna valet.
Högsta domstolen kan välja att ändra Colorados beslut men blandar sig då uppenbart in i den politiska striden och går dessutom mot den bokstavstolkning av den amerikanska grundlagen som domstolens konservativa majoritet brukar hålla sig till.
Domstolen kan också säga att eftersom Trump ännu inte är dömd för uppror så måste den frågan först avgöras i de lägre domstolarna.
Rent praktiskt har HD inte lång tid på sig att avgöra frågan. Colorado behöver tid på sig att trycka upp valsedlar. Namnen på vilka som ska ställa upp måste vara klara senast 45 dagar före valet.
Redan före Colorados beslut att diskvalificera Trump hängde juridiken tung över valet.
Immun mot åtal
Trump står åtalad i fyra olika rättegångar varav den första är tänkt att starta den 4 mars, dagens innan den så kallade Super Tuesday då primärval avgörs i 15 olika delstater.
Jack Smith, den särskilde åklagare som håller i Trumps rättegång där han står åtalad för att ha försökt ändra valresultatet 2020, har begärt att HD ska pröva Trumps påstående att han är immun mot alla åtal som har med hans tid som president av göra.
Trump kräver å sin sida att HD ska avvisa den begäran och först låta lägre domstolar säga sitt i frågan. Ex-presidentens taktik är nämligen att skjuta på alla rättsprocesser så länge som möjligt. Blir han vald till president i november kan han tillsätta en justitieminister som lägger ner alla de federala åtalen mot Trump. Alternativt benåda sig själv.
Justitiedepartementet, som styrs av Bidenadministrationen, vill snabba på rättegångarna så att den bevisning som läggs fram mot Trump kan vägas in av väljarna när de bestämmer om de vill låta fastighetsmiljardären återvända till Vita huset eller inte.
Försenas rättegångarna hinner det amerikanska folket inte ta del av dessa fakta.
Läget är extremt rörigt och osäkert eftersom det inte går att förutse vad olika domstolar kommer att fatta för beslut.
Vrede kan utlösas
Till det ska läggas att Trump överlägset leder i opinionsmätningarna om att bli republikanernas presidentkandidat. Trots alla åtal.
Man kan föreställa sig den vrede som skulle utlösas hos anhängarna om Trump stoppas.
Läget påminner mig om presidentvalet 2000 då HD till slut satte punkt för kampen mellan demokraten Al Gore och republikanen George W Bush efter veckor av juridiska tvister om röstsedlar och annat där överraskande domslut i lägre instanser hela tiden avlöste varandra.
Ändå framstår det som en mild västanfläkt mot vad som väntar det närmaste året.
I slutänden är det inte ens säkert att det blir Joe Biden och Donald Trump som ställs mot varandra.