Upprorsparagrafen – nya sättet att försöka stoppa Trump
Med ett år kvar till det amerikanska presidentvalet pågår nya försök att stoppa ex-presidenten Donald Trump från att överhuvudtaget få ställa upp.
Förmodligen enda chansen att hindra Trump från att bli republikanernas kandidat.
Men även Joe Biden utmanas.
Den här veckan pågår en rättegång som kan få långtgående följder för nästa års presidentval.
Sex väljare i Colorado har gått till domstol för att diskvalificera Donald Trump från att ställa upp. De hänvisar till det 14:e tillägget i konstitutionen där paragraf tre säger att den som uppmanat till uppror inte får inneha ett federalt ämbete.
De hävdar att Trumps tal den 6 januari 2021 som föregick stormningen av Kapitolium utgör en sådan uppmaning.
Skulle de få rätt innebär det att Donald Trumps namn inte får finnas på valsedlarna i Colorado inför presidentvalet i november 2024.
Liknande processer pågår i Minnesota, Michigan och New Hampshire. Fler kan bli aktuella.
Detta är ett helt nytt hot mot Trumps kandidatur som inte har något att göra med de fyra rättsfall där han är åtalad för att på olika sätt ha försökt ändra resultatet i valet 2020 och olagligen ha hanterat hemliga dokument efter att hans ämbetsperiod hade upphört.
Rättsprocesserna i Colorado med flera delstater är ett uttryck för hur delar av väljarkåren ser Trump som en fara för USA. De vill på alla sätt försöka hindra fastighetsmiljardären från att återfå presidentmakten.
Frågan är dock hur klokt det är.
Att hindra Trump från att ställa upp skulle leda till ett ramaskri bland hans anhängare och till och med riskera våldsamheter.
Det 14:e tillägget kom till efter inbördeskriget på 1800-talet för att stoppa kandidater som slagits för sydstaterna att kunna väljas till kongressen. Det har aldrig prövats i den här kapaciteten.
Oavsett vilken sida som får rätt i de lägre instanserna är juridiska experter i USA eniga om att målet kommer att sluta i Högsta domstolen. Där finns en klar konservativ majoritet med 6-3, varav tre av domarna tillsattes av Donald Trump.
En föraning om det kaos som riskerar att prägla nästa presidentval.
Ännu finns inga startdatum för de fyra åtalen mot Trump men mycket talar för att en eller flera rättegångar kommer igång till våren.
Samtidigt som Trump ska bedriva valrörelse tvingas han att inställa sig i rätten. Sannolikt blir det där som Trump kommer att bedriva sin valrörelse. Rättegångarna kommer att tilldra sig ett enormt medieintresse.
Frågan är vad som händer om Trumps döms till fängelse. Även om det inte finns något tydligt förbud i konstitutionen att ställa upp i presidentvalet om man sitter i finkan kommer hälften av USA:s samlade juristkår att försöka hitta argument som gör det möjligt att stoppa Trump. Medan den andra halvan driver den motsatta argumentationen.
Med tanke på överklaganden kommer eventuellt fällande domar mot Trump sannolikt inte att vinna laga kraft förrän efter valet. Och vad händer då om Trump flyttat in i Vita huset igen?
Det enda fallet där Trump inte kan benåda sig själv är rättsprocessen i Georgia eftersom den är delstatliga och inte federal.
Redan nu pågår en rättegång mot Trump för att han kraftigt överdrivet värderingen av sitt företag för att få mer förmånliga lån.
För detta riskerar Trump kraftiga böter och i värsta fall att förlora rätten att driva företag i New York där hans bolag har sin bas.
Märkligt nog verkar den spindelväv av rättsprocesser som Trump är inblandad i inte ha påverkat väljarna nämnvärt. Om något så har Trumps stöd ökat i opinionsmätningarna inför primärvalen som startar i januari. Där avgörs vem som blir republikanernas kandidat 2024.
Trumps ledning är dock så stor att det ska till ett jordskred inom väljarkåren för att han inte ska vinna.
Ron DeSantis, guvernör i Florida, som tidigare ansågs som en farlig utmanare har mer eller mindre imploderat i opinionsmätningarna. Trumps vicepresident Mike Pence har redan dragit sig ur på grund av dåliga opinionssiffror och brist på pengar.
Förre FN-ambassadören Nikki Haley är den enda som kraftigt förbättrat sina opinionssiffror. Ändå ligger hon bara runt 15 procent, ungefär jämsides med De Santis. Det ska mycket till för att hon ska bli ett verkligt hot mot sin forne boss.
Inte heller Joe Biden kan lugnt luta sig tillbaka.
Nyligen meddelade den tämligen okände demokratiske kongressmannen Dean Philips från Minnesota att han utmanar Biden med motiveringen att denna är för gammal och riskera att förlora mot Trump.
Philips är chanslös men påminner väljarna om den fråga som Biden vill diskutera minst av allt. Hans egen ålder.
Robert F Kennedy Jr är en annan huvudvärk. Han ställer upp som en oberoende kandidat och är helt chanslös. Men risken finns att han plockar några procent från Biden vilket i jämna delstater, på grund av det amerikanska valsystemets utformning, kan räcka för att sätta krokben för Biden.
Det spekuleras i att någon republikan också kommer att ställa upp som oberoende kandidat för att försvåra för Trump. Liz Cheney skulle kunna vara en sådan.
Man kan anklaga amerikansk politik för mycket men tråkig är den inte.