Stora steg i fel riktning för en värld utan kärnvapen
Tilliten är förstörd och chanserna till en värld utan kärnvapen har tagit stora kliv i fel riktning.
Nordkorea är nu en kärnvapenmakt utan att väst har kunnat förhindra det.
Iran har material för att tillverka kärnvapen.
Ryssland kommer med upprepade hot om att använda taktiska kärnvapen och i Ukraina kan ockupationen av kärnkraftverket i Zaporizjzja när som helst sluta med katastrof.
Den som beskriver utvecklingen är inte vem som helst. Rafael Grossi är chef för FN:s atomenergiorgan IAEA som har till uppgift att hålla koll på att länder med civil kärnkraft inte utvecklar kärnvapen i strid mot det internationella icke-sprdiningsavtalet som nästan alla världens länder skrivit på.
Han skulle som många andra ledande byråkrater ha kunnat sitta bekvämt tillbakalutad på sin kontorsstol i Wien men har istället valt att utsätta sig för betydande risker.
Senaste året har han rest i skytteltrafik till Ukraina för att inspektera vad som händer vid Europas största kärnkraftverk som ockuperas av Ryssland. Tack vare Grossi lyckades världssamfundet få direkt insyn vid kärnkraftverket som ligger nära frontlinjen i kriget.
Det har varit resor i bepansrade bilar tvärs över fronten.
-Vid åtminstone tre tillfällen har vi blivit beskjutna trots löften om fri lejd, berättar han under ett besök vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
Grossi berättar också hur han medvetet ”glömde kvar” några inspektörer efter den första resan till Zaporizjzja för att etablera en permanent närvaro vid kärnkraftverket. Något ryssarna till slut accepterat.
Ändå varnar Grossi för att situationen är mycket spänd och instabil. Kärnkraftverket har utsatts för beskjutning flera gånger under kriget. Varje gång elen försvinner är det stor risk för att kylningen av reaktorhärden ska slås ut.
Ukrainas motoffensiv gör att Grossi bedömer att risken för en attack mot kärnkraftverket ökat. Medvetet eller av misstag.
– Varje gång jag pratar med våra inspektörer på plats hör jag artillerielden i bakgrunden.
Kriget i Ukraina har lett till att den tillit och transparens som tidigare fanns mellan nyckelstaterna på kärnvapenområdet har försvunnit.
–Allt det är borta, menar Grossi. Vi lurar oss själva om vi inte vågar inse att vi tagit stora kliv bort från vägen mot en kärnvapenfri värld.
Han ser flera oroande tendenser utlösta av dagens geopolitiska turbulens.
– Fler och fler stater signalerar att de kanske måste skaffa sig kärnvapen.
Utvecklingen i några av länderna som tidigare varit i fokus har hamnat i skugga av Ukrainakriget.
Nordkorea är i dag en kärnvapennation trots att omvärlden gjort allt i sin makt för att förhindra det. Bland annat med stenhårda sanktioner.
Detta i kombination att landets styrs av en totalitär och oberäknelig stalinistisk regim under diktatorn Kim Jong-un som ständigt utfärdar hot mot grannländerna Sydkorea, Japan och mot USA, gör att läget är extremt osäkert.
Men just nu har vi förträngt det till förmån för kriget i Ukraina.
-Nordkoreas kärnvapenprogram är mycket mer sofistikerat i dag än när IAEA:s inspektörer tvingades lämna 2009, hävdar Grossi.
När det gäller Iran pågår försök att få till en ny uppgörelse om att landet ska avstå från att skaffa kärnvapen, istället för det avtal Trump sade upp 2018.
Iran har utnyttjat tiden till att utöka antalet och kapaciteten hos de centrifuger man använder för att anrika uran. Man anrikar till 60 procent och ända upp till 80 procent, enligt IAEA.
Grossi bedömer att Iran i dag har allt det material man behöver för att tillverka kärnvapen.
–Iran har passerat en gräns men det betyder inte att de har ett färdigt kärnvapen.
Han tycker dock att det är svårt att förstå varför Iran anrikar till en så hög nivå.
-Inget annat land i världen, utom kärnvapenstater, anrikar uran till 60 eller 80 procent. Iran måste inse att de behöver svara på frågan varför.
Grossi nämner inga namn på stater som funderar på att tillverka kärnvapen men det är ingen större hemlighet att om Iran skaffar kärnvapen så tänker ärkerivalen Saudiarabien också göra det.
Kontentan är att Rysslands angreppskrig mot Ukraina inte bara verkar ha sänkt den mentala tröskeln för att använda åtminstone de mindre taktiska kärnvapnen utan också fått fler länder att överväga om de inte själva behöver kärnvapen för sin säkerhet.
Detta samtidigt som alla kärnvapenmakter förbundit sig att på sikt arbeta för kärnvapnens avskaffande.
2009 fick dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama Nobels fredspris för sin uttalade vilja att få bort kärnvapnen. 2017 gick priset till organisationen. ICAN som arbetar för en kärnvapenfri värld.
Ändå känns en sådan mer avlägset än på decennier.
