Lotteriskjutningen blir slutet för den svenska vargen
Att läsa det officiella organet för Svenska Jägareförbundet, Svensk Jakt, är som att läsa den mest stalinistiska kommunistpressen på 1960-talet.
Svart blir vitt, statistik förfalskas, obekväma fakta förtigs eller förvrängs till sin motsats, andra uppfattningar än den antagna linjen tillåts inte och inbillade eller verkliga politiska motståndare beskrivs i ord och satirteckningar som fullkomliga idioter, en ”skränande minoritet”, totalt okunniga naturmuppar, eller än värre som stockholmare. Svensk Jakt är alltså en säregen läsupplevelse.
I senaste numret (2–3/10) är svansföringen formidabel när man jublar över årets lyckade vargjakt och över det breda stöd från svenska folket som man – högst lögnaktigt – påstår att man har bakom sig.
Det formella skälet till årets vargjakt är en överenskommelse mellan staten å ena sidan och LRF, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas riksförbund, Samernas riksförbund, Svenska kennelklubben (!) och Sveriges jordägareförbund å andra sidan.
Överenskommelsen var att den lilla vargspillran i Sverige skulle kunna begränsas genom jakt. Men att vi då i gengäld måste importera enstaka exemplar för att förstärka vargarnas dåliga genetiska anlag.
Eftersom vargarna är så få finns nämligen ett inavelsproblem. Miljöminister Andreas Carlgren har sålt in överenskommelsen som ett projekt för att rädda vargarna. Och då fick han förstås en kraftig opinion med sig.
I en opinionsundersökning som publicerades i Aftonbladet den 4 januari visade det sig, föga överraskande, att det fanns ett starkt stöd för vargjakten i Dalarna, Värmland och norra Sverige, men att majoriteten var fientlig eller skeptisk i storstadsområdena och södra Sverige. Vilket inte är så konstigt. Enligt siffror från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är andelen som tycker om att det finns varg i Sverige 71 procent, högst i Stockholm med 81 procent och lägst i Dalarna med 57 Procent.
Även de mest råbarkade gamla kommunistredaktörer borde haft vissa svårigheter att vända på de siffrorna. Men icke så i Svensk Jakt, där man triumferande påstår att man har ”mer än 60 procent av svenska folket” på sin sida.
Trixet går till så att man låter Falun väga lika med Stockholm, Gävle lika med Göteborg och Jokkmokk lika med Malmö – så att svart blir vitt. Och ovanpå sprutar man glasyr i form av hånfullheter mot den ”högröstade minoriteten” (som är i majoritet!) av ”ylande jaktmotståndare” i ”storstadspressen” som får bre ut sig hursomhelst. Och samtidigt förklarar man, högst oblygt, att ”Andreas Carlgren (C) och all forskning stöder jakten”.
Det där om Andreas Carlgren är förstås sant, det om ”all forskning” är rakt av lögn.
Andreas Carlgren hamnade nämligen i rejält blåsväder när han kom med det befängda påståendet att även skjutandet av vargar var bra för deras genetik. Då fick han hela forskarvärlden på halsen, eftersom slumpvis skytte har den motsatta effekten.
Enda möjliga sättet att avliva vargar med sämre genetiska anlag vore att uppspåra de olämpliga föräldraparen och ta hand om valparna i lyan. Men det kommer ingen jägarorganisation att gå med på, det kommer de alla att finna ”oetiskt” eftersom det är en sån häftig grej att skjuta varg.
Just nu är vargen nämligen, utan någon som helst konkurrens, Sveriges mest exklusiva jakttrofé. Alltså måste vargstammen minskas enbart genom slumpvis skytte.
Till nästa år hoppas Svensk Jakt på en mer än fördubblad vargkvot, upp till 60 djur. Forskarvärlden är rasande eftersom detta sätt att lotteriskjuta på några års sikt avskaffar den svenska vargen. Vilket jägarorganisationerna inte kan vara okunniga om.
Nå, men den andra sidan av överenskommelsen mellan staten och jägar-, hund- och markägarorganisationerna, det där om att förstärka stammen med importerade vargar, hur går det med den?
Precis som man kunde vänta sig. Den mindre, mer hårdföra och mest stockholmshatande av organisationerna, Jägarnas riksförbund, har redan hoppat av överenskommelsen. Att skjuta vargar var helt okej, men inte att släppa ut nya friska. Och på Svensk Jakts ledarsida konstateras skamlöst att ”självklart var vi jägare positiva till den ena delen av riksdagsbeslutet, vargjakten. Frågan om flyttning av varg är däremot inte lika lätt...”
Och så hotar man med att ”majoriteten av jägarkåren” skall kunna sabotera det hela. Vilket alltså är en politik som syftar till att utrota de svenska vargarna. Ingenting annat. Det gäller bara att föra den besvärliga vargvänliga majoriteten bakom ljuset med hjälp av Carlgren och andra fega politiker.
Och vad handlar då hela det här politiska trixandet om? Inte om vargar i alla ifall. Snarare om landsbygd mot stad och vanligt gammalt storstadsförakt. Men det är en helt annan diskussion.