Högern och medier har anpassat sig till SD:s svarta sagovärld
Högerns politiker och ledarskribenter kan numera utan blygsel, eller risk för sitt anseende, tala öppet främlingsfientligt. För bara några år sedan hade det inte varit möjligt.
Några höjda ögonbryn blev det enda när ledarskribenten Ivar Arpi i Svenska Dagbladet nyligen skrev om de romska tiggarna att deras inneboende kulturella eller etniska egenskaper gjorde det omöjligt att integrera dem i samhället.
Vilket cirkelbevisades med att inget land lyckats med den saken. Hade Arpi skrivet det för, säg fem år sen hade han riskerat sin anställning.
I början av året skrev partiledaren Ebba Busch Thor att ”män huvudsakligen från Mellanöstern, Nordafrika och Afghanistan vid flera tillfällen organiserat sig i grupper för att angripa kvinnor sexuellt och på andra sätt”.
Hennes enda källmaterial till stöd för det sensationella påståendet var ryktesspridningen kring en ungdomsfestival i Stockholm förra sommaren efter att en polis, med tydligen knivskarp etnologisk blick, uttalat sig i Dagens Nyheter (och blivit kategoriskt dementerad av en fältassistent som varit på plats). Hade Ebba Busch Thor sagt något sådant på partiledare Göran Hägglunds tid hade hennes karriär tvärnitat.
I Moderaternas partiledning (!) sitter en person, Hanif Bali, som specialiserat sig på att sprida hat via Twitter. Som när han skrev om de förtvivlade afghanska ungdomar som demonstrerade mot hotet av utvisning: ”Låt dem strejka ihjäl sig fram till verkställigheten.”
Hade han skrivit det på partiledare Reinfeldts tid hade det varit färdigtwittrat.
Det finns en tydlig gemensam nämnare i dessa grovt främlingsfientliga utsagor från Ivar Arpi, Ebba Busch Thor och Hanif Bali. De har anslutit sig till Sverigedemokraternas människosyn och världsbild.
Det är samma förskjutning som i Danmark, där de borgerliga partierna, och till och med socialdemokraterna, undan för undan anpassat sig till de ursinnigt främlingsfientliga i Dansk Folkeparti.
Men det är också en anpassning till den svarta sagovärld som Sverigedemokraternas virala stormtrupper (”fotsoldaterna”) sprider, en alternativ verklighet som trummas ut natt efter natt på nätet.
I denna alternativa verklighet drar mycket riktigt horder av sådana svartskalleligor, som Ebba Busch Thor börjat tro på, varje natt runt i varje stad och våldtar alla blonda svenskor som kommer i deras väg.
Förr i världen hade det varit omöjligt att sprida sådana mardrömsbilder och bli trodd.
Alltför många av oss, i små och stora städer, skulle invända att för det första skulle vi inte ha kunnat undgå att observera sådan dramatik.
För det andra skulle våra sensationsinriktade medier knappast underlåtit att ingående skildra en sådan världsunik och säljande skandal. Löpsedlarnas rubriker hade varit mycket svarta.
Men här har Sverigedemokraterna med framgång lanserat en bortförklaring modell Donald Trump: ”Medierna mörkar”, medierna har i hemlighet enats om att förfalska verkligheten.
Till och med förrförrförre moderatledaren Ulf Adelsohn sade sig tro på den vildsinta konspirationsteorin. Och den lever starkt, påminner om de UFO-troendes förklaring till att medierna aldrig skriver sanningen om flygande tefat.
Men nu finns ändå en färsk vetenskaplig undersökning om detta påstådda mörkande, utförd av Delegationen för migrationsstudier, Delmi 2017:6, lätt att googla.
Studien visar vad de flesta journalister nog anat. Det förhåller sig tvärtom. Efter att ha följt de fyra största dagstidningarna under fem år har man kommit fram till att journalistiken kring invandring för det första överskattar omfattningen av flyktinginvandringen och för det andra underskattar andra former av invandring, för det tredje överskattar kostnader och problem och för det fjärde underskattar vinster och möjligheter.
Mediernas två vanligaste temata är att invandring försvagar det svenska samhället och bidrar till ökad kriminalitet.
Slutsatsen är given. Därmed påverkas allmänheten att bli mer kritisk mot invandring i alla former. Undersökningens utfall kan inte överraska mer erfarna journalister.
Här rör det sig om vanlig nyhetsjournalistisk logik. Dåliga nyheter är i publicistisk mening goda nyheter. Att hund biter man är ingen nyhet. Däremot att man biter hund.
I en tidigare version av texten fanns en uppgift om antalet mordbränder på flyktingförläggningar som inte kunnat verifieras.
För övrigt anser jag att ...
… det faller sig helt naturligt att fotsoldater i SD vandaliserat riksdagsledamoten Hanna Wighs bil och överöst henne med
hot efter att hon anmält en höjdare i SD för våldtäkt. Deras riksdagsgrupp börjar alltmer likna en gangsterliga.
… det är mer gåtfullt hur SD:arna kan vara så upprörda över att andra gangstrar, fast med invandrarbakgrund, i allt högre utsträckning börjat mörda varandra. De verksamheten hotar inga blondiner och borde för övrigt ligga i SD:s intresse.