Det enda som saknades var papegojan som var elak mot Pippis pappa
13 äldre damer i röda mössor stod tidigare i dag utanför riksdagen och skanderade "tanter behöver mera klöver" om och om igen.
Det var glädjande att se att de tillfälliga coronalagarna ännu inte helt undergrävt rätten att demonstrera, men närvarande tv-fotografer var upptagna med annat.
Søren Pape Poulsen, partiledare för Det Konservative Folkeparti och före detta justitieminister i Danmark, var nämligen på besök, inbjuden av moderaterna för att prata om hur grannlandet har hanterat gängbrottslighet.
Och nu fanns ett photo opportunity, en av alla dessa omskrivningar som pressnissar tar till då de hoppas att tidningar, radio och tv ska agera nyttiga idioter och pumpa ut politisk PR.
På Riksgatan gick moderatledaren Ulf Kristersson och Kd-ledaren Ebba Busch bredvid Paulsen, de gick långsamt på fotografernas begäran och skrattade och log.
Den stackars liberalen Johan Pehrson fick finna sig i att lufsa några steg bakom, något för kremlologerna att sätta tänderna i.
Som han mådde, Kristersson, då han några minuter senare intervjuades av tv inne i riksdagens foajé!
Det var migration hit och mord dit och haranger om att statsminister Löfven inte hade svar på samtidens problem.
Men så är också lag & ordning moderaternas hemmaplan. Sant är förvisso att den socialdemokratiske justitieministern lägger fram nya lagar var och varannan dag, men vad får Morgan Johansson för det?
Unga män fortsätter att skjuta ihjäl varandra och till och med en normalt så pålitlig bundsförvant som Aftonbladets ledarsida anklagar regeringen för att sova.
Och apropå Löfven, vid gårdagens partiledardebatt bjöds statsministern in till dagens lunch med dansken.
För att undersöka hur det gått med den saken stoppade jag in näsan i den gästmatsal i riksdagen som dukats upp.
– Vill du slå dig ner? frågade moderaternas partisekretare Gunnar Strömmer.
– Hade tänkt vara en fluga på väggen, svarade jag.
– Du kan i varje fall få lämna mobilen påslagen på bordet, sa Kristersson, varefter skratt bröt ut.
En pressdam med något sammanbitet ansikte försökte le och sa att hon alldeles strax skulle komma ut och prata, en vink så god som någon om att besöket var över.
Åtta gäster, varav tre var danskar. Ingen Löfven. Det bjöds på carpaccio och röding, tjusigare rätter än vad allmogen i den vanliga matsalen hade att välja på.
Säkert hade de en del att prata om. Som justitieminister tog ju Poulsen initiativ till lagar mot gängbrottslighet som den svenska högern i någon mån vill kopiera.
En socialdemokrat som passerade viskade att denne man i sin tur har inspirerats av svensk samtyckeslag, men det brydde sig ingen om en dag som denna.
Poulsen är med svenska mått mätt stark tobak. Som då han för några år sedan suckade att det bästa vore om IS-terroristerna dog på slagfälten i Syrien.
En åsikt som säkerligen är utbredd, men inte ens i Danmark tillhör det vanligheterna att en justitieminister talar på det sättet. Det blev ett fasligt ståhej och journalister ville veta om han var för dödsstraff.
Minnesvärt är även då den konservative partiledaren ryckte på axlarna åt kritik mot en valaffisch med budskapet "Stoppa nazism-islam".
Efter lunchen var det dags för seminarium i riksdagens andrakammarsal. Historisk parlamentarisk mark. Här genomdrevs den allmänna och lika rösträtten 1918. Här har alla möjliga milstolpar klubbats.
Anna Pettersson Westerberg, chef på moderaternas riksdagskansli, hälsade välkommen, och efter det pratade Kristersson några minuter om hur New York fick bukt med 80-talets mordepidemi och passade på att kräva "mönsterbrytande åtgärder", vad nu det betyder.
Att Sverige inte mår bra har han hursomhelst alldeles rätt i.
Till och med augusti i år har det inträffat 228 skjutningar, att jämföra med 214 samma period föregående år och 190 år 2018.
Fler än 150 personer har mördats de senaste fyra åren i dessa uppgörelser. Och bombdåden ska vi bara inte tala om. i Europa har endast regioner som genomlidit lågintensiva inbördeskrig, som Nordirland, värre erfarenheter.
Sedan var det dags för huvudattraktionen, vars danska visade sig var rena kinesiskan. Dessbättre återfanns budskapet även på lättbegripliga overheadbilder.
Poulsen påpekade att även Danmark har problem, och fyrade sedan av arsenalen.
Dubbla straff för gängkriminalitet, möjlighet till senare frigivning än den brukliga halva tiden, förbud att återvända till sin hemkommun i upp till tio år, visitationszoner, återkommande vapenamnestier...
Har det fungerat? Ganska bra, vad det verkar. En tredjedel av landets cirka 1 800 gängkriminella har de senaste nio åren på ett eller annat sätt försvunnit från gator och torg.
Sist upp i talarstolen var moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell, som annars mest är upptagen med att lägga upp selfies utanför polisstationer på instagram. Han berättade att partiet de senaste åren lagt ett antal förslag som inspirerats av Danmark.
Och efter det var det allmän frågestund. 32 personer satt utspridda i salen, journalister, politiker, spinndoktorer.
Dagens Industris politiske chefredaktör PM Nilsson ställde en krånglig fråga om migration. Dansken begrep ingenting, men en ung dam frigjorde sig från skuggorna och översatte.
Tidningen Fokus ville prata om Hells Angels och kristdemokraten Andreas Carlson undrade någonting som ingen brydde sig om att svara på.
Klockan 14.28, två minuter före utsatt tid, bröts seminariet. SVT, TV4 och TT ställde sig i kö för att göra intervjuer. Jag smet.
Imponerande 450 personer följde webbsändningen, enligt uppgifter. Kom inte och säg att brott och straff inte engagerar.
På det hela taget var showen informativ. Och nog kan vi lära oss ett och annat av Danmark.
Ett tag duggade dock kraven på hårdare tag så tätt att det fanns skäl att befara att papegojan Rosalinda skulle återuppstå från de döda.
Ni vet, hon som mässade elakheter i örat på Pippi Långstrumps stackars pappa i ett fängelsetorn i någon gammal film.
"Vatten och bröd, vatten och bröd, vatten och bröd...."