Anna Kinberg Batras leende är klassiskt kvinnogöra
”När jag får höra själv att man sett en stel figur på tv känner jag inte igen mig. Det kräver att jag fortsätter att jobba hårdare och växlar upp”, sa Anna Kinberg Batra förra veckan, med anledning av Moderaternas fortsatta genomklappning i opinionen.
Den stela figur hon refererade till var bilden av henne själv och jobba hårdare och växla upp innebär tydligen någon form av medieträning.
Av all kritik som riktats mot Moderatledaren under våren är hennes ”stelhet” en återkommande krisanalys hos partikamraterna.
”Det är tufft med en partiledare utan karisma”, säger en toppmoderat.
”Hon är oerhört allvarlig, hon skulle kunna vara lite roligare”, tipsar en annan.
”Väljarna tycker som Moderaterna men kan inte tänka sig att rösta på Anna Kinberg Batra eftersom hon saknar utstrålning”, menar en tredje (som antingen sitter och trycker på resultat av en alldeles unik opinionsundersökning eller bara killgissar lite).
Och återkommande, som en osynlig fotnot eller underförstådd parentes: Hon är ju för bövelen gift med en komiker!
Ack, AKB, om du bara kunde le.
”Se alltid glad ut”, tipsade en senior tidningskollega när jag skulle göra mina första insatser som fotbollsexpert i tv för ganska exakt sju år sedan. Denna uppmaning – varvat med den inverterade ”se inte så sur ut” – lanseras ständigt till det täcka könet. Det finns helt enkelt inget bättre socialt kitt än en kvinnas leende.
Ända sedan Leonardo Da Vinci målade Mona Lisa har kvinnans leende varit genvägen in i evigheten och berömmelsen, eller i alla fall garanten för lite lagom avväpnande stämning. Att Mona Lisa emellanåt misstänkts ha varit en man eller transvestit ger hennes återhållna leende en extra aura av mystik.
Samstämmiga studier visar att kvinnor ler betydligt mer än män och att nästan en tredjedel av leendena som fyras av har som mål att tillfredsställa och bekräfta andra. Klassiskt kvinnogöra med andra ord.
Anna Kinberg Batra har nu inte haft särskilt många skäl att dra på smilbanden sedan hon tog över partiledarskapet efter Fredrik Reinfeldt 2014 och därefter slutgiltigt bröt med hans idéarv i januari i år. Inviten till Sverigedemokraterna blev som bekant en opinionsmässig katastrof. Det var ett djärvt steg att ta för ett parti vars väljare sedan valstugereportaget 2002 (då Uppdrag granskning wallraffade fram oförblommerad rasism hos flera moderata kommunpolitiker) visat att de lämnar skeppet när den blå bottenfärgen blir brun. Det enda positiva i sammanhanget var väl att AKB hade anständigheten att inte leverera beskedet med ett smil.
Det är dock alldeles uppenbart att hon tagit till sig av karismakritiken. I takt med att Moderaternas dyk i opinionen eskalerat har Kinberg Batra publicerat en lång rad glada bilder på sitt Instagramkonto. Onsdagens kalldusch som visade att var tredje moderat väljare i Stockholm har lämnat partiet ändrade inte på det.
Jag vet inte om det är en smart strategi att försöka le sig ur en politisk kris, kanske kan det ge intrycket av att man är kvinna nog att gilla utmaningen och vända vinden. Jag har bara så svårt att se att Stefan Löfven, mitt under brinnande partikris, skulle tvingas göra avbön från sin personlighet och lova kolleger och väljare att han ska sluta vara så allvarlig.
Noterat:
- En studie gjord vid University of British Columbia visar att män uppfattar kvinnor som ler mycket som mer attraktiva, medan män som ler framkallar motsatt reaktion hos det motsatta könet. Kvinnor uppfattar män som inte visar någon typ av känslor som starkare och därmed mer attraktiva.