Sossarna vinner själva mest på första vallöftet
Höjd a-kassa är ideologisk dynamit
Magdalena Anderssons första vallöfte kan låta beskedligt på gränsen till otroligt mesigt.
Men då har man inte förstått a-kassans explosiva kraft.
Den kan både fälla och lyfta en S-regering.
Mellan sina båda första maj-tal, först i Sundbyberg och sedan i Stockholm, presenterade Magdalena Andersson Socialdemokraternas första vallöfte.
Om de vinner valet, och kan skrapa ihop stöd för idén, kommer en S-regering att permanenta den höjning av ersättningen från a-kassan som tillfälligt infördes i början av pandemin. Kostnad: Omkring fem miljarder.
Det kan låta som ett beskedligt vallöfte. Man skulle till och med kunna tycka att det är i mesigaste laget. Bättre kan väl sossarna?
Jag skulle vilja säga att det är att grovt underskatta frågans politiska och ideologiska sprängkraft. Den riktar sig både inåt och utåt.
A-kassan är ett av de ideologiska slagfält som Socialdemokraterna och Moderaterna utkämpar strider på. Det handlar dels om de fackliga organisationernas styrka. Men också på vad som krävs för att en människa ska ta ett jobb.
Om man generaliserar skulle man kunna säga att högerhalvan i svensk politik i betydligt högre grad än vänsterhalvan anser att brist på pengar gör att folk blir villigare att ta ett jobb. Medan partierna till vänster i stället understryker att a-kassan är en omställningsförsäkring som man ska leva av medan man gör sig redo och anställningsbar för ett nytt arbete.
Frågan är alltså viktig, framför allt för Socialdemokraterna men också för Moderaterna. Den mobiliserar väljare och partiaktiva på båda sidor och det tycker de om.
Men den är också blytung internt, inom socialdemokratin. Och då handlar det inte så mycket om de ”Putinpriser” som Magdalena Andersson tog upp .
Den tillfälliga höjningen av a-kassan under pandemin gjordes för att man trodde att arbetslösheten skulle bli högre och mer långvarig än den faktiskt blev. Men efter de senaste månadernas galopperande priser på energi och mat tycker Magdalena Andersson att det är dags att permanenta den tillfälliga höjningen när den löper ut vid nyår.
Det är alltså en anledning till vallöftet - de arbetslösas privatekonomi. Men jag skulle vilja hävda att det inte är den främsta.
A-kassan är en viktig orsak till att människor går med i facket. Många vet inte ens att facket och a-kassan är skilda organisationer.
Det var den främsta orsaken till att regeringen Reinfeldt ville göra a-kassan obligatorisk. Det skulle försvaga facken.
När ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen tillfälligt höjdes i juni 2020 gick 270 000 personer med i a-kassan. Många av dem blev också fackmedlemmar.
Socialdemokraterna är beroende av LO i valrörelserna. Med deras benägna stöd brukar det gå ganska bra, utan det betydligt sämre.
LO och dess medlemsförbund har en hel armé av människor som kokar kaffe, arrangerar torgmöten, knackar dörr och annat som är viktigt för en framgångsrik valrörelse. Men hjälpen är inte gratis.
Det är där a-kassan kommer in. Som en humörhöjare både för Socialdemokraternas egna aktiva och för LO:s. De som genom idogt arbete ska säkra en S-framgång i valet.
Magdalena Andersson är mycket medveten om vikten av LO-stödet. Hennes första tal som nytillträdd statsminister var på LO:s kongress. Hon lovade då vrida om tumskruvarna på dem som anställer utländsk arbetskraft.
I sin inledning på presskonferensen använde Magdalena Anderson orden ”vanligt folk” vid två tillfällen. I en debattartikel som hon och tre andra ministrar fått publicerad i Aftonbladet används de vid fyra tillfällen. På ett femte ställe har det ersatts av ”vanliga människor”.
Men det är inte ”vanligt folk” som vinner mest på förändringen av a-kassan. Jag tror det föresvävar ett ytterst litet fåtal att ersättningen skulle sänkas vid nyår.
De största vinnarna är Socialdemokraterna. Som försäkrat sig om glada miner hos de egna valarbetarna och stöd under valrörelsen från LO. Dessutom finns en gemensam fiende - Moderaterna vars politik ”syftar till att göra vanliga människor fattiga” enligt debattartikeln. Det senare är det kanske bara S-valarbetare som riktigt tror på
Så ser a-kassan ut
Inkomstrelaterad ersättning
Dag % av lönen. Per dag. Per månad
0–100. 80. 1 200 kr. 26 400
101 - 200. 80. 1 000 kr. 22 020
201 - 300. 70. 1 000 kr. 16 700
Grundersättning
Alla. Olika. 510 kr. 11 200
Om man är medlem i en a-kassa får man en procentsats av lönen upp till ett tak på 33 000 konor per månad om man blir arbetslös.
Är man inte med i en a-kassa, eller inte har hunnit kvalificerat sig för ersättning, utgår den så kallade grundersättningen.
A-kassan betalas ut i 300 arbetsdagar, fem dagar per vecka. Den som har barnunder 18 år kan får ersättning i upp till 450 dagar.
A-kassan upphör vid 65 års ålder. De nuvarande nivåerna gäller tillfälligt från juni 2020.
Källa: A-kassornas samarbetsorganisation
Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!
Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.