Du kan också vara en hjälte, som Askungen
När man blixtnärmar sig fyrtio är det dags att börja acceptera sanningarna.
Inte ens dags, det är hög tid.
Nej, jag passar inte i knallrosa läppstift. Nej, jag är ingen avslappnad mamma. Nej, jag tycker inte att det är intressant med rymden eller att få reda på vad du drömde i natt. Tre glas vin är ett för mycket och Kate Winslet och Leonardo diCaprio har världens sämsta kemi i ”Titanic”.
Men framförallt: jag blir en riktig surkärring om jag inte går och lägger mig före midnatt.
Aha, inga problem, tänker ni nu – men där har ni faktiskt fel. Det här med prematur hemgång är nämligen ett märkligt känsligt ämne.
Det verkar till exempel föreligga någon slags utbredd teori om att det är först efter tolvslaget som festen verkligen startar. Musiken höjs, lamporna dimmas, drinkarna blir starkare, historierna blir lite saltare. Det är liksom NU det ska hända. Vilket följaktligen innebär att det inte riktigt är socialt accepterat att slänga in handduken i så kallad förtid.
Länge kämpade jag på ända till gryningen för att hänga med: tog några väl valda danssteg, slentriansippade på en avslagen öl och försökte dölja de allra bredaste gäspningarna.
Men nu har jag gett upp. Livet är för kort för att låta kvällarna bli för långa.
I somras, efter att ha närvarat vid en fantastisk vigsel och en härlig middag, bestämde jag mig för göra det enda rätta: åka tillbaka till hotellet före alla andra och krypa ner under ett svalt täcke med ett noga avsminkat fuktinsmort ansikte – för att sova. Det kändes som en revolution, eller åtminstone som en styrkedemonstration. En personlig hämnd för alla sena nätter där kroppen stridit mot både klocka och förnuft.
Egentligen är det ju på förfesten det händer. Alla är fortfarande snygga, champagnen smakar som bäst, magen är full av kittlande förväntningar, sinnena är fortfarande mottagliga.
Jag kan här och nu avslöja att det är en myt att man vill gå och lägga sig tidigt för att man blir gammal och trött. Sanningen, om det är alltså hög tid att någon levererar den, är att man vill gå och lägga sig tidigt för att man blir klokare med åren. Tänk på det nästa gång folk surar över att du lämnar dem i sticket på dansgolvet. Askungen var en hjälte. Du kan vara som hon.