Republikanska partiet har blivit Trumps lydiga knähund
NASHUA, NEW HAMPSHIRE. Man kan tycka att riksrätten mot president Donald Trump hållits i onödan. Det var ju redan klart från början att han skulle bli frikänd.
En enda modig republikan, Mitt Romney, vågade stå upp mot Trump. Det räckte inte.
Men genomlysningen av hans maktmissbruk kommer förr eller senare att skada Trump.
Kanske så mycket att han inte blir omvald i november.
Jag är långtifrån säker på at det blir så. När man befinner sig här i USA inser man hur oerhört populär Trump är i breda kretsar. Det är nästan så att halva befolkningen är hjärntvättad. Det spelar ingen roll hur Trump agerar. Han kan inte göra något fel.
Presidenten är som en sektledare vars anhängares ögon lyser av devot lydnad.
Det gäller inte i första hand det amerikanska folket utan i ännu högre utsträckning det republikanska partiet. Här har vi ett parti vars senatorer svurit en ed att upprätthålla konstitutionen.
Ändå vägrade de att ens försöka ta reda på vad presidenten gjort. Man vägrade godkänna att några dokument fick läggas fram i rättegången. Man vägrade att kalla några vittnen. Republikanerna var inte ens intresserade av att ta reda på sanningen eftersom pressen då riskerat att bli ännu större på dem att fälla Trump.
Märkligaste argumentet av alla hade senatorn Lamar Alexander. Han menade att det redan var klarlagt att president Trump hållit inne med militär hjälp till Ukraina i syfte att försöka få president Zelenskyj att starta en korruptionsutredning mot Joe Biden, Trumps mest fruktade motståndare i fältet av demokratiska utmanare.
Alexander bekräftade alltså att demokraterna hade rätt i sina anklagelser men tyckte inte det fanns någon anledning att kalla vittnen med förstahands kännedom om vad som hänt, som förre säkerhetspolitiske rådgivaren John Bolton. Skälet var att Trumps förseelse inte var så allvarlig att det motiverade att avsätta honom. Detta kunde Alexander alltså slå fast utan att höra ett enda vittne.
Hela det amerikanska politiska systemet bygger på att de olika grenarna av makten ska balansera varandra. Kongressens jobb är bland annat att hålla presidenten i schack och se till att han inte tillskansar sig för mycket makt. Istället för att ta detta jobb på allvar har det republikanska partiet utvecklats till en lydig knähund åt presidenten.
En president som hävdar att grundlagen ger honom rätt att göra vad han vill. En president som säger att han kan ställa sig på Femte Avenyn i New York och skjuta någon utan att väljarna skulle överge honom.
Senatorer och kongressmän äter ur presidentens hand. De är livrädda för att dra på sig hans vrede eftersom det kan resultera i att de inte blir omvalda. De republikanska väljarna är så förtjusta i Trump att de är beredda att rösta bort republikaner som inte står på presidentens sida till hundra procent.
Därför var det så otroligt uppfriskande att senator Mitt Romney, presidentkandidat 2012, vågade rösta för att fälla presidenten för maktmissbruk. Därmed blev han den förste senator som i en riksrättsrättegång röstat mot en president från sitt eget parti. Han gjorde det utan att förvarna partiet i förväg.
Det var mycket modigt gjort och det kommer att kosta för Mitt Romney. Han kommer att bli måltavla för republikanska väljares och kommentatorers vrede.
Men kanske kan det också få en och annan väljare att tänka till. Kanske röstade Romney för en fällande dom därför att han är övertygad om att presidenten gick för långt och vill hindra liknande maktmissbruk i framtiden. Kanske kan det få några att ruska av sig hjärntvätten och se Trump för den han är.
Att det var just Mitt Romney som vågade stå upp mot presidenten och hela det republikanska etablissemanget är ingen överraskning. Det var Romney som ett drygt halvår innan Trump var partiets presidentkandidat gick ut och stämplade Trump som ”en bluff och farlig lurendrejare”.
Säkert är det många som ångrar att partiet och väljarna inte lyssnade på honom då.
Det amerikanska folket har valt Donald Trump. Det ska vara svårt att avsätta en folkvald president. Det får inte ske för att ena sidan är missnöjd med att den andra vann valet. Hade presidenten fällts hade det resulterat i en kraftig reaktion från den del av det amerikanska folket som röstade för Trump.
På det sättet är det kanske bättre att det blir det amerikanska folkets dom i november som fäller avgörandet.
PODD Därför gynnas Donald Trump av val-kaoset i Iowa
I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om primärvalet i Iowa som slutade med röstningskaos. Hur påverkar det de kommande valen? Gäst är Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet.