De unga driver framgångsvågen för högerextremism
BRYSSEL, BELGIEN. Bilden av den högerextrema väljaren är en äldre, vit man som känner att sina privilegier är hotade.
Bilden har förmodligen aldrig stämt men gör det definitivt inte i dag.
Framgångsvågen för extremistpartier drivs framförallt av de unga väljarna.
Jag noterade redan under den franska valrörelsen för fem år sedan hur påfallande många unga som fanns i publiken på Marine Le Pens valmöten. Och hur entusiastiska de var.
I presidentvalet vann hon 39 procent av rösterna i åldersgruppen 18–24 år och 49 procent i åldern 25–34.
Faktum var att president Macron bara kom på tredje plats bland ungdomsväljarna. Slagen av ännu en extremistpolitiker, vänsterpopulisten Jean-Luc Melenchon.
Sedan dess har trenden accelererat.
Le Pens Nationell Samling leds numera av det 29-åriga stjärnskottet Jordan Bardella Som lockar ännu fler till sina valmöten. Om opinionsmätningarna stämmer så blir Nationell Samling Europas största parti i EU-valet med 31 procent.
När jag är på plats i Belgien är tendensen densamma. Högerextrema Vlaams Belang leds av den karismatiske Tom van Grieken.
– Jag sympatiserar definitivt inte med honom, förklarar studenten Leonie De Dekker som jag träffar i Brygge. Men jag kan förstå varför unga väljare lockas av honom. Han släpper minst en video om dagen på Tiktok med ett budskap som är väldigt lätt att ta till sig. Jag tror väldigt många unga kommer att rösta på honom i EU-valet.
Då ska man komma ihåg att van Grieken leder ett parti som (med en annan ledare) förbjöds av landets högsta domstol 2004 för att vara rasistiskt. Knappt ett år senare återuppstod Vlaams Block med nytt namn, Vlaams Belang.
Samtidigt har partiet precis som många andra högerextrema försökt göra sig lockande för bredare väljargrupper.
Van Grieken tillhör med sina 37 år också en yngre generation ledare som kan tala till de unga på deras eget sätt.
Vid delstatsvalet i Saxen-Anhalt i östra Tyskland blev Alternativ för Tyskland, AfD, största parti bland de som är under 30 år.
AfD är Tysklands motsvarighet till Sverigedemokraterna. Men det finns också en särskilt radikal gren av AfD i några östliga delstater som av underrättelsetjänsten klassats som högerextrem och därför utsätts för särskild bevakning av den tyska säkerhetspolisen.
Även i Österrike där högerpopulistiska FPÖ, med rötter i nazismen, förväntas bli största parti i EU-valet är de unga väljarna en viktig bas.
I Nederländerna är den högextreme politikern Geert Wilders på väg att sent omsider bilda regering. Sedan han gått med på att avstå posten som premiärminister har det borgerliga partiet som fram till nu letts av avgående premiärminister Mark Rutte gått med på att ingå i Wilders regering. Något som anses normalisera Wilders och hans parti på samma sätt som SD tvättats rena av Tidösamarbetet.
När Wilders förra årets chockade omvärlden med att vinna valet i överlägsen stil spelade de unga väljarna en avgörande roll.
I Portugal gick det högerextrema partiet Chega fram kraftigt i de senaste valen. 25 procent av deras väljare var under 30 år.
Mycket talar för att den trenden kommer att förstärkas i EU-valet på söndag.
Men det som borde oroa de etablerade partierna rejält är att det allt mindre handlar om protest- eller missnöjesröster. Snarare handlar det om ett skifte i attityder.
För dagens unga existerar inte samma tabu mot att rösta på extremistpartier. Ett skäl är att populistiska partier generellt är betydligt bättre på att kommunicera med ungdomar på sociala medier som Instagram och Tiktok.
Tyska AfD har satsat särskilt på att nå unga väljare på Tiktok med snuttar som är roliga och ironiska. De anses klart bäst på sociala medier.
En annan förklaring som många experter ger är att dagens unga känner sig mer osäkra och utsatta. De är inte övertygade om att de kommer att kunna få samma välstånd som sina föräldrar. Trots långa utbildningar är de inte säkra på att få bra jobb.
För många unga framstår det som närmast omöjligt att spara ihop till en kontantinsats till en lägenhet i en storstad.
Även ungas attityd till invandring har förändrats. Det innebär inte att dagens unga är mer främlingsfientliga men många drar slutsatsen att eftersom det är ont om lägenheter blir det ännu mer konkurrens om det dessutom kommer ett stort antal asylsökande.
Allt fler högerextrema partier har anammat varianter av Donald Trumps ”America First”. Som ”Unsere land zuerst” i AfD:s fall, vårt land först. Ett budskap som uppenbarligen går hem i många länder.
Dagens unga må vända sig till extremisterna men de går åtminstone och röstar.
Valdeltagandet i EU-valen har minskat i alla val från 1979 till 2014, från 62 procent till 42,5. Det ändrades 2019 när 50,6 procent av de röstberättigade gick till valurnorna. Till stor del drevs det av de yngre väljarna. I åldersgruppen under 25 var ökningen 14 procentenheter och bland 25-39 år 12 procentenheter. Den gången var det en grön våg som låg bakom.
I års pekar prognoserna mot 55 procent.
Följden kan bli att de högerextrema tillsammans kan få mer att säga till om i EU. Åtminstone om de kan hålla sams i sina partigrupper i EU-parlamentet.