Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

 Högerextrema krafter  och knäppgökar har  alltid gått på mässan

200 författare kräver att alla ”högerextrema krafter” portas från bokmässan – annars hotar de med bojkott. Nya Tider, som medverkade ­redan förra året, kan mycket väl definieras som ”högerextrema krafter”. P­ublikationen har alltså ett särskilt skyddsbehov av yttrandefrihetslagarna. 

Vår vidsträckta svenska yttrandefrihet är inte till för att beskydda omdömesgilla, förnuftiga, tjusigt intelligenta, sympatiskt respektabla och varmt humanistiska yttranden. De fyra Akademiledamöter som undertecknat ett protestupprop med bojkotthot mot Bokmässan 2017 har aldrig riskerat, och kommer sannolikt aldrig att riskera, att yttra sig ens i närheten av yttrandefrihetens gränser.

Yttrandefrihetslagstiftningen är tvärtom till för att skydda dumma, osmakliga, osympatiska, oförskämda, plumpa och politiskt extremistiska yttranden, kort sagt sverigedemokrater och dylika.

Det betyder inte att yttrandefriheten är obegränsad. Lagen drar bestämda gränser, exempelvis vid hets mot folkgrupp eller olaga hot.

Detta borde inte vara så svårt att förstå. Men det är det tydligen. I författarprotesten mot bokmässan räknar jag till min förskräckelse in ett drygt tjog vänner och bekanta som borde begripa bättre än att hota med bojkott om olämpliga yttranden skulle tillåtas på bokmässan. Bojkotthotet gäller ”så länge högerextrema krafter närvarar”.

I mer än trettio års tid har jag medverkat på bokmässan i Göteborg, faktiskt alla år utom ett. Det enda årets frånvaro beror på att mitt dåvarande förlag, komiskt nog, bojkottade mässan. Dock av missriktade kommersiella skäl och alls icke av tjusiga ideologiska sådana.

Under dessa drygt trettio år har olika varianter av ”högerextrema krafter” alltid funnits på plats. Liksom vänster-extremister, religiösa galningar och knäppgökar i största allmänhet. Det har aldrig framstått som vare sig oväntat eller problem. Eftersom vi har en vidsträckt yttrandefrihet i Sverige som skyddar just extremister och knäppgökar. Brottsligheten på mässorna har likväl varit påfallande låg, trots det brokiga sällskapet.

Men nu plötsligt denna förskräckande omfattande författarprotest mot att en liten otäck publikation vid namn Nya Tider för andra gången tillåts närvara. Nya Tider kan väl sägas höra hemma inom Sverigedemokraternas högermarginal och kan således mycket väl definieras som ”högerextrema krafter”. Alltså sådana krafter som har ett särskilt skyddsbehov av yttrandefrihetslagarna.

Att yttrandefriheten är en av grundbultarna i demokratin borde vara självklart. Det är ju därför Sverigedemokraterna är tillåtna.

Om vi lämnar den principiella nivån i den här diskussionen, vilket jag helst inte vill, uppstår en del mindre viktigt finlir. Bokmässan är i sin fulla rätt att vägra utställare närvaro på mässan. Man behöver inte ens motivera ett sådant beslut. Sverigedemokrater och dylika har ingen lagligt reglerad rätt till närvaro. Och om några sverigedemokratiska utställare skulle begå brott på mässan så åker de förstås ut. Eftersom yttrandefriheten inte är obegränsad.

Men när de 202 författarna kräver närvaroförbud på mässan av alla ”högerextrema krafter” skapar de lika oväntade som oönskade problem. De 202 författarkollegerna är naturligtvis i sin fulla rätt att definiera vad som menas med ”högerextrema krafter”, även om jag har svårt att tro på någon total enighet i det definierandet. Så kallade nationaldemokrater? Jodå, rätt säkert. ”Svenska motståndsrörelsen”? Och liknande smygnazistiska organisationer? Fortfarande inga problem. Men Sverigedemokraterna? Tja, de representerar onekligen ”högerextrema krafter”. Och vad med högerreligiösa extremister, kvinnohatare, abortmotståndare och galna scientologer? Och när vi ändå är i farten, ska inte Kristdemokraterna betraktas som högerextrema? Och vad med moderater och vänsterextremister?

Så om inte mina 202 författarkolleger låter sig påverkas av grundläggande demokratiska argument borde väl ändå praktiska argument kunna göra det, exempelvis risken att ställas inför ett organisatoriskt kaos. Vi hamnar då i en grovt förenklad praktisk slutsats utan minsta ideologiska finess: de 202 författarnas krav på demokratiskt renlärig bokmässa var för dumt för att kunna drivas igenom.


För övrigt anser jag att...

… fotboja på Gustav ­Fridolin vore ungefär lika effektivt i kampen mot terrorism som hans eget förslag om fotboja på vissa utvalda flyktingar.

… självaste statsministern tycks ha svårt för vissa ­demokratiproblem när han säger om högerextremisterna att ”när de angriper demokratin ska de gripas, dömas och sättas i fängelse”. Välvilligt tolkat menade han kanske ”när de angriper demokratin med väpnat våld” eller liknande. Antidemokratiska åsikter är som bekant lagliga.

Följ ämnen i artikeln