Utan makt är de nollor
Partiledarna du kan strunta i
Het, ljummen eller iskall?
Ingen politiker vill ingå i den tredje gruppen. Men det gör nära hälften av riksdagens partiledare.
Valet förra året möblerade om den politiska kartan. En markant, men kanske inte helt uppenbar förändring, var att en del partier blev helt ointressanta. En mardröm för varje ambitiös politiker.
Så såg det inte ut under den förra mandatperioden. Då var alla partier, och därmed också deras ordförande, intressanta. Antingen för att de satt i regeringen. Eller för att de samarbetade med den. Eller för att de kunde fälla regeringen och få som de ville den vägen.
Efter valet bildades en liten koalitionsregering som dock hade majoritet för sina förslag på en lång rad områden genom samarbetet med Sverigedemokraterna. Det ändrade bilden radikalt. Nio intressanta partiledare blev fyra iskalla, en ljummen och fyra heta.
De heta är de som sitter i regeringen; statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L). Hettan varierar beroende på de egna arbetsinsatserna och partiets storlek. Men de får genomslag för sitt partis viktigaste frågor, eller ett urval av dem, genom att regera.
I det heta gänget ingår även Jimmie Åkesson (SD). Regeringen skulle inte överleva en vecka utan SD:s välsignelse. Skulle Åkesson bli riktigt förbannad kan han slå sig ihop med Socialdemokraterna. Tillsammans har de två partierna över hälften av riksdagens mandat. Det här är givetvis bara aktuellt om S och SD har gemensamma intressen. Men de kan uppstå när man minst anar det.
Ljummen är oppositionsledaren Magdalena Andersson (S). Hennes tyngd består i att vara ordförande i riksdagens största parti och statsministerkandidat. Men hennes parti har bara marginella möjligheter att förverkliga sina idéer på den här sidan 2026, året för nästa riksdagsval.
Men hon går en besvärlig balansgång. Störst medialt intresse tilldrar sig Anderssons attacker på regeringen, hennes giftpilar mot motståndarnas ofullkomligheter och blottor.
Tyvärr, sett ur hennes perspektiv, räcker inte det. Parallellt måste Socialdemokraterna mejsla fram sin egen politik, ett för väljarna tilltalande och tydligt alternativ. Annars blir det ytterligare fyra år i opposition.
Men intresset för den delen av Anderssons verksamhet kommer at vara lamt tills nästa val närmar sig. Det hjälps inte, jobbet måste göras om hon inte ska förbli mer än ljum.
Den iskalla kvartetten på spelplanen består av Nooshi Dadgostar (V), Per Bolund och Märta Stenevi, båda (MP), och Muharrem Demirok (C).
I likhet med Socialdemokraterna är deras chanser att få genomslag för sin politik minimala och kommer att så förbli under de närmaste åren.
Men deras problem att komma ut på banan är betydligt större än Magdalena Andersson och Socialdemokraternas. Partierna är små, förtroendet för partiledarna är lågt och idéerna lyser med sin frånvaro. Iskylan griper omkring sig.
I den här, för närvarande, ointressanta gruppen av partiledare är problemen minst för V:s Dadgostar. Valförlusten har inte fått henne att tappa gnistan. Nyligen kritiserade hon exempelvis Magdalena Andersson för att inte samla oppositionen till något som liknar ett lag.
Miljöpartiets språkrör hamnade helt i skuggan när de hoppade av regeringen i november 2021. Där är de kvar. Inte ens den nuvarande regeringens upprepade miljösvek har gett dem en vitamininjektion.
Iskall är också Centern under ledning av Muharrem Demirok. Lågt stöd, rekordlågt förtroende för partiledaren och en minst sagt vacklande väg framåt. Den nye partiledaren tycks vara inställd på att göra om C till ett skolparti, ett projekt som är dömt att misslyckas. Hur han ska bära sig åt för att göra sig intressant under de närmaste åren är en gåta.
Att Sverige gick från åtta till fyra, eller möjligen fem, intressanta partier betyder att du helt kan strunta i en rad partiledare. Politiken är brutal, utan makt är du en nolla. Det enda som kan ändra på denna grundläggande ordning är intressanta idéer. Och det har ingen för närvarande.
Tre spaningar
- Ebba Busch, energiminister KD), borde sluta uttala sig om elstödet. Det bli bara fel. Senast sade hon att det nya skulle bli försenat jämfört med tidigare besked om ”i vår”. Det handlade om ”månader”. Men enligt Försäkringskassan kommer de sista pengarna 9 juni. En tolerabel försening på nio dagar.
- På tal om elstöd är det ett rent falsarium att kalla det nya, som snart utbetalas, för det andra. Det är det fjärde. Den förra regeringen sjösatte först ett elstöd som byggdes ut med en månad. Den nuvarande har också genomfört ett stödpaket som inom kort byggs ut med två månader. Totalt fyra, alltså.
- Sveriges radio lämnar Twitter. Deras officiella konto läggs ner. För ett så otroligt perifert beslut för mänskligheten fick nyheten obegripligt stor spridning, särskilt i Sveriges radio. Håll i minnet - varken svensk radio eller Twitter spelar en avgörande roll för världens utvecklig.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.