Egyptson kommer få se sin avhandling kapas
Jag har lyckats ta mig igenom Sameh Egyptsons slamriga doktorsavhandling Global politisk islam? (Lunds universitet).
Han driver där tesen att Islamiska förbundet i Sverige är Muslimska brödraskapets svenska gren. Det finns, menar Egyptson, gemensamma organisatoriska och ideologiska drag. Han hävdar dessutom att Islamiska förbundet ska betraktas som en rörelse med politiska ambitioner.
Jag är inte särskilt förvånad över resultaten, men för många är bara ämnet i sig själv en provokation.
Det är obegripligt.
Allt ska ju kunna studeras. Det gäller inte minst frågor som är behäftade med en massa infekterade påståenden. Däremot fattar jag att avhandlingen gav betygsnämnden huvudvärk.
Egyptson skriver att hans forskning har en ”komplex metodologisk design”, ett uttryck jag aldrig tidigare hört, men som oavsiktligt ringar in hela problemet. Metoden är ju det som avgör om en undersökning kan kallas vetenskaplig eller inte.
Jag har lagt pussel, skriver Egyptson. Pusslet består av 3 000 olika bitar, det är allt från nätverkande och avhoppares erfarenheter till Egyptsons egna tolkningar av hur enskilda personer uttrycker sig i intervjuer och debatter. Han viktar inte de olika bitarna, allt slags källmaterial väger lika tungt.
Inte heller definierar han centrala begrepp. Exakt vad avses med ”organisatoriskt nätverk” och ”infiltrera”?
Och självklart borde den ha etikprövats. Här nämns namn som säkert kan råka illa ut.
Den feta luntan har ändå sina poänger.
Egyptson kullkastar ett helt forskningsområde, vilket alltid är uppfriskande, även om han borde avstått från spefulla utfall mot kollegor och meningsmotståndare.
Han frilägger elegant det retoriska fluffet kring många islamistiska värderingar. Jämställdhet betyder att könen ska ”visa varandra respekt”, inte att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Särlagstiftning framställs som nåt harmlöst. Och så vidare.
Han visar hur personer som gör anspråk på att vara muslimska företrädare, på 1990-talet överlägger om de ska bilda egna partier eller gå in i dem som redan finns.
Infiltration eller ej, men S, M, C och MP har alla haft muslimska representanter som avslöjats hysa andra åsikter än sina partier. Mehmet Kaplan, Yasir Kahn, Ebtisam Aldebe, Mustafa Omar med flera gjorde kometkarriär genom att vifta med trollformeln om ”strukturell rasism”.
Men lika intressant är att Egyptson visar att det är ”en myt” att partierna ska ha vunnit en massa ”muslimröster” – så enkelt är det inte, att svenska muslimerna agerar röstboskap.
En forskare äger aldrig sina resultat. Sameh Egyptson kommer få se sin avhandling kapas av krafter som hävdar att Sverige islamiseras big time. Man får hoppas att dessa inte helt sabbar för en religionsvetare som trots allt förtjänar respekt.