Löfven och Sabuni har inte blivit tokiga
God planering är förklaringen till deras beteende
Lööf vill regera med Löfven. Sabuni välkomnar ett samarbete med Sverigedemokraterna. Löfven svingar svärdet mot Kristersson och anklagar honom för att hota demokratin.
Vansinne? Det kan förefalla så.
Men i själva verket handlar det om planering.
Lena Melin förklarar Liberalernas nya linjeValframgångar nås nästan aldrig med snärtiga Facebookinlägg eller bussturnéer runt Mälardalen.
En framgångsrik valrörelse bygger på planering. Och i den ingår att vänja väljarna, men framför allt partiets aktiva, vid vilka argument som ska användas. Särskilt viktigt med lång startsträcka är det när argumentationen ska ändras på grundläggande punkter. Folk måste få tid att vänja sig.
Det är det vi ser just nu. Det är därför Lööf, Löfven, Sabuni med flera beter sig som de gör. De har inte drabbats av galenskap, de beter sig tvärtom mycket rationellt.
Liberalerna är illa ute. De ligger stadigt under 4-procentsspärren i opinionsmätningarna. Förtroendet för partiledaren Nyamko Sabuni är i botten. Väljarna anser inte att partiet har en bra politik på något område. Dessutom är de djupt splittrade.
Sabuni och partiledningens analys är, rätt eller fel, att allt beror på att de samarbetar med Socialdemokraterna. Det har uppstått oklarheter om deras borgerliga identitet.
Jag tror att det är fel slutledning. Men det är förklaringen till att partiledningen vill samarbeta med Sverigedemokraterna i vissa frågor. Trots att den förre partiledaren Jan Björklund lovat sina barn att inte medverka till att ge SD makt.
Men genom ett nytt förhållningssätt till Jimmie Åkesson och SD kan Liberalerna ingå i en regering ledd av Ulf Kristersson (M). SD-frågan gjorde det omöjligt efter valet 2018.
Skulle det bli beslutet vid partirådet nästa helg kan partiet räkna med borgerliga stödröster i riksdagsvalet nästa år. I alla fall om det går som Sabuni vill.
Hon har alltså inte blivit tokig. Hon tänker bara framåt - och vill vänja väljare och partifolk vid den nya tankegången i god tid.
Centerledaren Annie Lööf sade nyligen att hennes parti kunde ingå i en S-ledd regering efter valet.
Om Fredrik Reinfeldt (M) var Alliansens pappa så var Lööfs företrädare Maud Olofsson dess mamma. Att den bildades var för att öka de borgerligas chanser att ta regeringsmakten.
Det Lööf skissar på är alltså en stor omsvängning. Men de håller fast vid sin linje, att begränsa Sverigedemokraternas inflytande så mycket som möjligt.
Det omöjliggör, som det nu ser ut, för Centern att ingå i en eventuell framtida Kristenssonregering. Och vad återstår då? En S-ledd regering.
Centern har inte förlorat på sitt samarbete med regeringen Löfven. Tvärtom har partiet ett något högre stöd i dag än i förra riksdagsvalet.
Annie Lööf har alltså inte heller blivit galen. Hon har gjort analysen att om de under överskådlig tid ska kunna återkomma som regeringsparti är det sossarna som gäller. I alla fall om det vanliga mönstret upprepas - att det antingen är en moderat eller en socialdemokrat som är statsminister.
Stefan Löfvens generalangrepp på Ulf Kristersson tidigare i veckan innebär inte en omsvängning. Det är snarare en väl beprövad strategi som dammas av. Risken är annars att partiet enbart förknippas med en vacklande coronapolitik.
Löfven sade att han oroade sig för att Sverige kan gå i en odemokratisk riktning efter ett regeringsskifte. Ulf Kristersson skulle falla undan för SD:s krav.
Inte galet, inte vansinnigt utan ett led i Socialdemokraternas urgamla vinstknep, hårda angrepp på ”högern”. Men med en ny ingrediens.
Löfvens parti gjorde sitt sämsta val på hundra år 2018. De tappade framförallt till SD och till V, men mest till SD.
Socialdemokraternas varningar för SD under förra valrörelsen måste trots det ses som framgångsrika. Förlusterna kunde ha blivit ännu större.
Nu är det 1,5 år kvar till nästa val och stödet för Socialdemokraterna har sjunkit ytterligare sedan valet. Gamla, framgångsrika argument dammas av. Men i uppdaterad form.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) skrev i en krönika i januari att ”hur mycket man än sminkar en gris är det fortfarande en gris”.
I en debatt i Aktuellt med Jimmie Åkesson om krönikan sade han att man måste dra en röd linje mot SD för de går inte att tämja, det klarar inte Ulf Kristersson.
Ambitionerna från Socialdemokraterna at bunta ihop Moderaterna och SD fortsatte när justitieminister Morgan Johansson (S) några veckor senare sade så här:
– Moderaterna och Sverigedemokraterna flyter samman. De är som tvillingar. Inte ens ett tränat öga kan skilja dem åt längre.
Ett paradargument från Socialdemokraterna i det kommande valet tonar fram. M och SD går hand i hand, riskerna för att landet utvecklas i polsk riktning är överhängande.
En eventuell valvinst nästa år grundläggs i år. I höst har alla partier, utom V, kongress och lägger fast sin valpolitik. Det är därför Lööf. Sabuni och Löfven säger som de gör just nu. De vänjer oss, och sina förtroendevalda, vid argumenten. De har inte drabbats av vansinne - tvärtom.
Det här är Lena MellinGå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.