Trump värdesätter vänskapen med Saudiarabien och Israel mer än det samlade Europa

Wolfgang Hansson

Natos övriga ledare hade hoppats att Trump reservationslöst skulle garantera militäralliansens kollektiva försvar.

De hade hoppats att toppmötet i Bryssel skulle bli en uppvisning i enighet mellan USA och Europa.

Donald Trump såg till att det blev varken eller.

Hittills under sin nio dagar långa rundresa har USA:s president vinnlagt sig om att smickra och hylla sina värdar. När han kom till de som normalt sett är USA bästa vänner och allierade var det slut på vänligheterna.

Trump skällde ut de 23 Nato-länder som inte lever upp till målet att spendera två procent av sin BNP på försvaret. Detta trots att han vid mötet fått garantier för att alla länder har en plan för hur de ska nå målet senast 2024.

Det räckte uppenbarligen inte för Trump. Han använde ceremonin för att avtäcka ett minnesmärke över terrorattacken mot World Trade Center 2001 som plattform för att rikta skarp kritik mot sina allierade i Nato.

Inte nog med att alla inte betalar vad de ska. Trump menade också på att Nato-länderna måste inse att kampen mot terrorism och att krossa Islamiska staten, IS, måste ligga i topp på agendan.

Då hade de övriga 27 Nato-länderna ändå gjort eftergiften att Nato som organisation officiellt ska ingå i den USA-ledda koalitionen mot IS. Ett önskemål från Trump.

Med bara några dagar kvar av presidentens första utlandsresa står det klart att Trump värdesätter vänskapen med länder som Saudiarabien och Israel mer än med det samlade Europa.

I Saudiarabien hade han inte ett kritiskt ord att säga om diktaturen, om det faktum att landet är en storproducent av terrorister, piskar regimkritiker och förtrycker kvinnor.

I Israel kallade han premiärminister Netanyahu hela tiden ”min vän Benjamin” för att poängtera de goda personliga relationerna mellan de två. Även mot palestiniernas Mahmoud Abbas var han översvallande.

Nato-mötet blev däremot inte den uppvisning i sammanhållning och enighet som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och de övriga ländernas regeringschefer hade hoppats på.

Trump kom med öppen kritik och gjorde inget för att lugna de mindre Nato-länderna att de kan räkna med att USA kommer till undsättning ifall de blir attackerade. Han gav inga garantier för att USA tänker följa klausulen som säger att om ett Nato-land blir attackerat så kommer de övriga till undsättning. Åtminstone inte under den officiella delen av mötet.

Sannolikt hoppas han därigenom att öka pressen på länderna som inte lever upp till tvåprocentsmålet.

Men frånvaron av Trump offentligt uttalar denna garanti har skapat stor oro och osäkerhet eftersom Nato utgör hela grundstenen för Europas säkerhetspolitik och försvar. Särskilt i ett läge då Ryssland uppträder mer aggressivt på den internationella arenan och annekterat en del av Ukraina. Stater som gränsar till Ryssland känner sig särskilt utsatta.

Dessutom råder det osäkerhet kring vilken politik Trump kommer att föra gentemot Ryssland. Tänker han som det lät i valrörelsen mysa ihop med president Putin eller blir det en mer traditionell anti-rysk amerikansk politik? Trumps ryssproblem på hemmaplan har hittills lagt en våt filt kring de rysk-amerikanska relationerna.

Några klargöranden på den punkten kom inte från Trump.

Det är ingen överdrift att påstå att en sådan förtroendeklyfta som nu uppstått mellan USA och Europa inte skådats sedan Nato grundades på 1950-talet.

Den enda självkritik Trump ägnade sig åt var att lova att läckorna från amerikanska myndigheter angående terrorattentatet i Manchester skulle täppas till och de ansvariga straffas. Något som säkert gjorde den brittiske premiärministern Theresa May glad men som påverkar de övriga måttligt.

I en resa som annars karakteriserats av enighet eller åtminstone försök att överbrygga skillnader så utgjorde även Trumps mötte med EU-ledarna Jean-Claude Juncker och Donald Tusk ett klart undantag.

EU:s ordförande Tusk deklarerade öppet att EU och USA hade olika syn på Ryssland och på frihandel. Ingen stor sensation i sig men när oenigheten bekräftas öppet på högsta nivå så bidrar det till att fördjupa klyftan.

Trump har ju inte precis gjort någon hemlighet av att han gärna skulle se att fler länder än Storbritannien lämnar EU.