Är strategin verkligen förklaringen till de höga dödstalen?
De höga svenska dödstalen går inte att förklara bort.
Men hade de verkligen varit väsentligt lägre med en annan strategi?
Eller var det usla förberedelser inom äldrevården som är den stora boven?
Ska man kunna rätta till något som gått fel så är en första förutsättning att man verkligen tar reda på varför dödstalen är så höga i Sverige. Vi närmar oss femtusen avlidna i covid-19. Det är 457 döda per miljon invånare jämfört med 101 i Danmark, 45 i Norge och 104 i Tyskland.
Det känns givet att skylla detta på att Sverige haft en strategi som delvis skiljer sig från våra grannländers och större delen av övriga västvärlden.
Den enkla slutsatsen blir då att om vi bara hade tillämpat samma strategi som Tyskland och de nordiska länderna så hade dödstalen per automatik varit på motsvarande lägre nivå.
Men är det verkligen så enkelt?
Till att börja med så har strategierna inte varit så extremt olika som de ibland framställs. Varken Norge, Danmark eller Tyskland har haft någon total ”lock down”. De har tillämpat en högre grad av tvång än Sverige men i praktiken stängde även stora delar av Sverige ner i mitten av mars. Folk började jobba hemma, det var tomt i köpcentra och på de flesta krogar även om de tilläts vara öppna.
Den enskilt största skillnaden var att övriga länder stängde ner förskolor och/eller grundskolan. En åtgärd som WHO och smittskyddsansvariga i Norge och Danmark i efterhand stämplat som ineffektiv.
Inte förhindrat
Låt oss säga att Sverige gjort som Norge och Danmark och stängt ner mer. Det hade ändå inte förhindrat att personalen på äldreboenden runtom i Sverige fortsatt att komma till jobbet varje dag. De gamla behöver mat och omsorg oavsett. Det går ju inte att stänga ner äldreboenden.
Äldreboenden som står för en stor del av dödsfallen. Över 50 procent för 70 år och äldre.
Problemet var väl snarare att många äldreboenden trots tidiga varningssignaler var uselt förberedda för att hantera coronasmittan.
- Sjukvårdsdelen på äldreboenden har monterats ned under en rad år. Den medicinska kompetensen är låg. Jämför med exempelvis Norge där det finns en smittskyddsläkare i varje kommun som ansvarar för äldreboenden.
- Brist på syrgas. Fram till 90-talet fanns det syrgas på nästan alla äldreboenden. Nu saknas både syrgas och kompetens för att använda den på många boenden. Istället har många äldre med covid-symtom fått palliativ vård. Man har med andra ord låtit dem dö även om syrgas kunde ha räddat dem.
- Rädsla för att belasta sjukvården. Direktiv utgick från början från en rad regioner att man skulle undvika att skicka äldre till sjukhus för vård. De skulle vårdas på äldreboenden för att inte i onödan belasta en redan hårt ansträngd sjukvård. På sjukhusen finns exempelvis syrgas.
- Skyddsutrustning saknades helt eller användes inte av besparingsskäl. Vilket ledde till att personalen smittade de äldre.
Inte råd stanna hemma
- Personalomsättningen är hög och många är dåligt utbildade eller saknar utbildning helt.
- Timanställda tycker inte de har råd att stanna hemma vid minsta tecken på sjukdom.
- Rapport från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg visar att den basala vårdhygienen på många äldreboenden inte hållit måttet.
- Samma personal vårdar både sjuka och friska äldre. I många kommuner så flyttas inte de sjuka till separata lokaler.
Listan över alla brister på äldreboenden kan göras ännu längre. Men ingen av dessa brister hade försvunnit om Sverige haft en annan coronastrategi.
Däremot har bristerna varit väl dokumenterade under lång tid utan att ansvariga politiker gjort något åt dem.
Det finns en punkt på vilken en hårdare nedstängning kunde ha gjort skillnad. Med mer tvång kunde den allmänna smittspridningen i samhället ha dämpats vilket gjort att färre i vårdpersonalen på äldreboenden blivit sjuka och tagit med sig smittan in till de gamla.
Nedrustning
Hur många liv hade det räddat?
Ingen kan säga det i dag men det vore att bra ämne för en vetenskaplig undersökning.
Min poäng är att det inte nödvändigtvis är i strategin som felen ska sökas utan i nedrustningen av den svenska äldrevården de senaste 30 åren och i det svenska samhällets oförmåga att upprätthålla en hög medicinsk kompetens på landets äldreboenden.
Folkhälsomyndigheten och regeringen har uppenbarligen blundat för hur usel äldrevården är ur smittskyddssynpunkt och hoppats på det bästa. Så medan Anders Tegnell och Stefan Löfven stod på presskonferens efter presskonferens och talade om vikten av att skydda de äldre var kampen mot viruset redan förlorad i förväg.
PODD Experten om förändringar i svenska coronastrategin
Om vad som skulle kunna förändras, med professorn Tove Fall.