Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

”Trojan Shield”-festen kan förstöras av jurister

"Operation Trojan Shield" ledde till massgripanden, larmande rubriker och presskonferens under triumfatoriska former.

Frågan är dock hur mycket av yran som återstår då juristerna har sagt sitt.

FBI skapade en krypterad chattplattform som döptes till Anom och blev ett populärt redskap bland kriminella.

Minns ni den upphetsade stämningen som rådde under och efter presskonferensen som Europol anordnade i Haag i somras?

FBI hade skapat en krypterad chattplattform som döpts till Anom och som blev ett populärt redskap bland kriminella runt om i världen.

Vad dessa gangsters inte visste var att deras konversationer om allt från grova narkotikabrott till mord kunde följas av polisen och innan de visste ordet av var drygt 800 av dem frihetsberövade i en global razzia.

Bara i Sverige syddes 150 personer från olika kriminella nätverk in och bland de påtagligt nöjda polishöjdarna som log i presskonferensens strålkastarljus syntes Linda H Staaf, chef på underrättelseenheten vid polisens nationella avdelning.

En och annan försvarsadvokat grymtade givetvis – personer som inte var misstänkta för brott avlyssnades, vilket inte är tillåtet enligt svensk lag – men dem lyssnade inte många på.

 

Vi lever ju trots allt i en tid då gängmord dominerar det offentliga samtalet och endast övervintrade professorer på juridiska institutioner och hippies bryr sig om någonting så mossigt som rättssäkerhet.

Men nu när de första domarna som väsentligen bygger på Anom-bevisning har meddelats, så händer det saker och ting.

Som exempelvis i ett ärende om grova narkotikabrott som Göteborgs tingsrätt prövade strax före jul.

Domstolen befarande att bevisning av detta slag kan vara olaglig och gav därför de tilltalade sex månaders rabatt på sina fängelsestraff.

I ett annat grovt narkotikamål som det är tänkt att Svea hovrätt snart ska sätta tänderna i har advokat Mikael Fredblad lämnat in ett intressant yttrande.

Han kräver att domstolen ska avvisa den Anom-bevisning som väsentligen låg till grund för att två män dömdes till sju respektive fem års fängelse för att ha sålt avsevärda mängder amfetamin.

 

Jag ska inte tråka ut läsaren med en alltför ingående redogörelse av det avancerade juridiska resonemanget i utlåtandet, författat av Simon Andersson, universitetslektor i processrätt.

Det räcker med att konstatera att lektorn anser att det som i praktiken har skett är en hemlig dataavläsning, ett verktyg som inte får användas utan att domstol först gör tummen upp.

Nu tillämpar i och för sig Sverige fri bevisföring. Vilket innebär att i princip vad som helst får läggas fram. Det är upp till domstol att avgöra vad som får användas.

Men det finns begränsningar i denna frihet, bland annat just lagen om hemlig dataavläsning innehåller undantag.

Kommer Svea hovrätt att lyssna på argumentationen? Det återstår att se, men just denna domstol är av hävd förtjust i att sätta ner foten och berömmer sig med att spela en viktig roll i rättsutvecklingen.

Jag skulle hursomhelst inte bli alldeles förvånad om detta eller något liknande ärende vandrar hela vägen till Högsta domstolen.

Justitieråden har tidigare sagt nej till att ta upp mål med encrochat-bevisning, men Anom är annorlunda till sin natur.

Svensk polis hade en aktiv och ledande roll i "Operation Trojan shield". Den svenska staten har i praktiken i allra högsta grad har varit inblandad i bevisinsamling som bryter mot svensk lag.

 

Givetvis måste brottsbekämpande svenska myndigheter kunna använda sig av modern teknik och ha möjlighet att hacka kriminellas utrustning.

Anom är dock omgärdat med så många skuggor och frågor. Pikant nog har FBI i en rapport konstaterat att sådan bevisning, byggd på avlyssning av människor som inte är misstänkta för brott, skulle vara omöjlig i en domstol I USA.

För att komma runt amerikansk lagstiftning samarbetade FBI med ett tredje land där servern som tog emot all kommunikation var placerad. Vilket var landet som tillät det? Det är hemligt.

Det vore bra om den högsta instansen i Sverige en gång för alla skapade riktlinjer och satte ramar för massavlyssning av detta slag.

 

Utan regler har vi nämligen ingen rättssäkerhet. Och utan rättssäkerhet slås förr eller senare porten upp till mardrömmen.