Väst tystnar när Erdogan går till attack
När Turkiet gick in i norra Syrien 2019 var kritiken skarp från Sverige och andra Nato-länder.
När Erdogan nu låter bomba kurdiska byar i samma område är det i det närmaste tyst.
Det är knappast en slump.
Turkiets president utnyttjar det faktum att han sitter på trumfkortet att kunna stoppa Sveriges och Finlands Nato-medlemskap. Han vet att det i nuläget är svårare för USA och andra Nato-länder att fördöma eller stoppa det som allmänt antas vara upptakten till en ny turkisk markoffensiv i norra Syrien.
Underhand kommer USA och andra säkert att klaga men utåt är det hittills förvånansvärt tyst. Det lilla som sägs är närmast hovsamt formulerat.
Allt för att inte störa processen där Turkiet måste godkänna de nya Nato-medlemmarna. Utökningen betraktas som livsviktig för den västliga försvarsalliansen. Det är Erdogan inte sen att utnyttja.
För en dryg vecka sedan utfördes ett sprängattentat på en välfylld shoppinggata i Istanbul. Sex människor dödades och ett 80-tal skadades.
Turkiet anklagade omedelbart kurdiska PKK och den syriskkurdiska gruppen PYD för att ligga bakom. Mycket kring bombdådet är dock i högsta grad oklart. Vissa menar att den turkiska underrättelsetjänsten kan ha iscensatt dådet.
I vilket fall utnyttjar Erdogan bombningen för att starta den offensiv mot kurderna i norra Syrien som han länge hintat om är på gång. De senaste dagarna har turkiskt bombflyg attackerat kurdiska mål i de områden i Syrien som behärskas av PYD och dess militära gren YPG.
Erdogans hållhake
Men Erdogan har gjort klart att det inte kommer att inskränka sig till bombningar från luften. Precis som vid tre tidigare markoffensiver in i Syrien har operationen redan fått ett namn, Claw Sword.
Att den kommer nu har flera skäl.
* Erdogan känner att han har en hållhake på USA i och med Nato-utvidgningen och att det därför blir svårare för Joe Biden att på allvar försöka stoppa den turkiska offensiven.
* Det är val i Turkiet i juni och Erdogan behöver politiska framgångar för att övertyga väljarna om att han är rätt man att leda landet. Turkiet har stora ekonomiska problem med en extremt hög inflation. Det finns ett utbrett missnöje i landet. Att få valkampanjen att handla om terrorism och säkerhetshot från kurdiska grupper har tidigare varit en effektiv taktik för Erdogan. Nu upprepar han den igen.
* IS är inte längre samma akuta hot och därmed är de syriska kurderna inte längre lika viktiga för Nato.
Erdogans problem är att både USA och Ryssland har trupper och allierade i det aktuella området. I praktiken behöver han båda ländernas tysta medgivande för att kunna gå in i Syrien utan att riskera strider mellan turkiska trupper och ryska eller amerikanska.
Sverige är tyst
Bombningarna ses som ett sätt att testa reaktionen från Moskva och Washington. Än så länge har den varit väldigt försiktigt.
Ryssarna uppmanar Turkiet att avstå från att använda "överdriven kraft".
Pentagon, det amerikanska försvarsdepartementet, uttrycker "sin medkänsla med civila offer i Syrien och Turkiet" och uppmanar till nedtrappning i Syrien för att skydda civila och stödja det gemensamma målet att besegra terrorgruppen Islamiska staten, IS.
Sverige uttryckte mycket stark kritik mot Turkiet när Erdogan lät invadera norra Syrien 2019. En följd blev ett stopp för svensk vapenförsäljning till Turkiet.
Den här gången avstår utrikesminister Tobias Billström från att kommentera de turkiska bombningarna med hänvisning till att Sverige ska samråda med EU om hur man ska reagera.
Inte heller från den socialdemokratiska oppositionen har det hörts några fördömanden.
Det gäller helt enkelt att inte i onödan uppröra Erdogan eftersom det skulle kunna äventyra Nato-medlemskapet.
Erdogans mål, förutom att hans islamistiska parti AKP ska bli återvalda, är att pressa USA, Sverige, Finland och övriga Nato att klassa PYD/YPG som en terroristorganisation, precis som är fallet med PKK.
Västvärldens dilemma är att man under ett antal år använt YPG:s soldater som marktrupper i Syrien för att krossa IS kalifat. Man är fortfarande i viss mån beroende av att gruppen fortsätter bekämpa IS. PYD/YPG kontrollerar också flera läger där IS-fångar hålls och där det finns svenska och andra EU-medborgare som anklagas för att ha stridit för IS.
Erdogans planerade markoffensiv innebär sannolikt att Sverige och Finland kan glömma ett snabbt turkiskt godkännande av Nato-ansökan. Snarare skjuts det ytterligare på framtiden.
Erdogan vill inte släppa sitt trumfkort innan han är säker på att bli återvald och innan han satt maximal press på övriga Nato-länder att terrorstämpla de syriska kurderna.