Regler är helt enkelt till för att ... brytas
Jag var på weekendsemester med min dåvarande flickvän på ett hotell i Madrid. Precis när vi skulle gå ner till frukosten första morgonen frågade hon om jag inte hade glömt nåt.
”Nej, vad skulle det vara?”
”Skorna.”
”Skorna? Varför ska jag ha skor på mig?”
Hon tittade på mig häpet. ”Är du dum i huvudet? På en hotellfrukost har man skor på sig.”
Jag invände: ”Varför det? Det är ju inomhus.”
Som vi bråkade sen. Hon hånskrattade åt mig och skrek: ”Farsta går aldrig ur dig!” Hon syftade på att jag vuxit upp i förorten Farsta och menade att vi från de lägre klasserna inte kan vett och etikett.
Hon vann. Jag tog på mig skor och gick ner. Vi pratade inte mer på den resan sen. Jag var så kränkt. För min tjej kom från Östermalm, och det var som om hon sett rakt igenom mig där på hotellet. Hon såg Farsta glimma genom hålen i mina strumpor. Och jag tänkte: det får aldrig hända igen. Därför har DN:s hyfs-expert Magdalena Ribbing alltid stått mig nära.
Nu har hon skrivit en liten bibel, där klasskameleonter som jag kan få tips hur man smälter in. Det kan behövas, för jag har gått på mina nitar genom åren.
Jag står i baren på en restaurang och en ytligt bekant går förbi och i farten knäpper han upp den nedersta knappen på min kavaj. Han gör det så elegant, vill inte göra någon stor affär av att jag inte vet hur man knäpper en kavaj.
På en middag hemma hos vänner till vänner blir jag av värden utbildad i hur man lägger besticken för att signalera att man är färdig. Jag glömmer aldrig hans upprymda rop: ”20 över 4! Besticken ska ligga som visarna när klockan är 20 över 4!”
På middag hemma hos ett överklasspar. Precis när maten kommer in börjar de salta på bordet, bredvid tallriken. Jag tänker att det är kutym, att så gör man i överklassen. Så jag saltar bredvid min tallrik också, tills jag upptäcker att de saltar där borta för att de spillt vin på duken.
Ribbing är vänlig och menar väl. Kloka poänger som alla handlar om att visa hänsyn. En del regler är direkt fåniga. Men som hon själv säger: Det är först när man lärt sig en regel som man kan bryta mot den. Så nu vet jag vad jag ska göra nästa gång jag bor på hotell. Jag ska gå ner till frukosten i strumplästen. Vi är ju för helvete inomhus.