Stort vågspel av demokraterna att byta ut Biden
Demokraterna tar en stor risk när de så här tätt inpå presidentvalet byter ut Joe Biden.
Väldigt lite talar för att Kamala Harris eller någon annan kommer att klara sig mycket bättre mot Trump.
Men den amerikanska valrörelsen får nu en helt ny dynamik som är omöjlig att förutsäga. En thrillerförfattare hade inte kunnat skriva ett mer spännande manus.
Bland en majoritet demokrater i USA drogs en stor suck av lättnad när Joe Biden meddelade att han drar tillbaka sin kandidatur. Den gigantiska strömmen av bidragspengar efter beskedet och en helt ny energi är positiva tecken.
Men det innebär inte att det blir någon lätt uppgift för den som tar över. Tvärtom.
Inledningsvis ser det ut som partiet lyckats undvika en uppslitande strid om vem som ska ersätta Biden. Det mesta tyder på att det blir vicepresident Kamala Harris. Amerikanska medier uppger att samtliga delstaters partidistrikt ställer sig bakom henne.
Flera av de som nämns ut som tänkbara kandidater, Kalifornien-guvernören Gavin Newsom och Michigan-guvernören Gretchen Whitmer, pekar ut Harris som en utmärkt ersättare.
Om partiet lyckas undvika en öppen strid ökar chanserna för den som blir demokraternas kandidat att vinna valet. Men fram till partikonventet i mitten av augusti kan nästan vad som helst hända. Det är inte säkert att alla tänkbara kandidater har samma inställning som partietablissemanget.
Men även om Kamala Harris skulle få en okomplicerad väg mot nomineringen finns det flera saker som talar mot henne i presidentvalet.
Hon har två glastak hon måste krossa på vägen.
USA har aldrig haft en kvinnlig president och det finns många amerikaner som inte kan tänkas sig att rösta för en kvinna. Även om de flesta i den kategorin tillhör republikanerna är det ändå en försvårande faktor för henne.
Omprövning
Kamala Harris är icke-vit. Efter att ha bott i USA i olika perioder och rest mycket i landet vet jag att det finns en utbredd rasism. Många kan inte tänka sig att rösta på en svart kandidat. Ännu mindre om hen är kvinna.
Harris har inte varit en särskilt populär eller synlig vicepresident. Även internt har hon fått hård kritik. Nu pågår en omprövning när partiet försöker framställa henne som mycket kompetent och handlingskraftig men frågan är om den personlighetsförvandlingen hinner vinna gehör under de få månader som återstår till valet den 5 november.
Kamala Harris försökte bli presidentkandidat redan 2020. Hennes valkampanj gick så dåligt att hon var tvungen att hoppa av redan före primärvalen. Vilket måste ses som ett svaghetstecken. Hennes politiska karriär räddades av att Biden gjorde henne till vicepresident.
Opinionsmätningar visar att den före detta åklagaren från Kalifornien bara ligger under med en procentenhet mot Donald Trump. Men den typen av mätningar är rätt värdelösa innan hon verkligen är partiet kandidat. Först då kommer hon att prövas på allvar.
Hur kommer hon att klara sig i debatter mot Trump? Hur bra är hon på att bedriva en tuff valrörelse med ständiga kampanjmöten?
Först när hon på allvar trätt in i leken går det att mäta hennes förmåga att besegra Trump. Därför är det en vågad chansning av demokraterna att byta ut Biden. Det kan bli succé men det kan lika gärna bli katastrof.
Oro i Trumplägret
Men att inte göra någonting och riskera ett nytt haveri av Biden hade också inneburit en fara.
Harris, eller vem det nu blir, slipper åtminstone kritiken för att på grund av hög ålder inte klara jobbet. Fokus på den punkten kommer att flyttas över till Donald Trump som med sina 78 år bara är tre år yngre än Biden.
Jag tror fastighetsmiljardären och det republikanska partiet känner en viss oro över att så här på finalrakan få en helt ny motståndare. Visserligen hävdar Trump att han slår Harris ännu lättare än Biden men partiet har redan börjat undersöka möjligheterna att juridiskt utmana demokraternas rätt att byta kandidat. Det tyder på osäkerhet.
Plötsligt ska Trump debattera mot en betydligt yngre kandidat som dessutom är en slipad jurist. Valstrategin måste delvis läggas om.
Biden hyllas för sitt beslut att sätta landets bästa framför sitt ego. Men det är uppenbart att han inte lämnar frivilligt. Pressen från omgivningen blev helt enkelt för hård.
Historiska dagar
Han såg hur pengarna från bidragsgivare frös inne och hotade hans möjligheter att bedriva en effektiv kampanj där tv-reklamen slukar jättesummor. Utan pengar ingen chans att bli president.
Dessutom tappade han ytterligare i opinionsmätningarna mot Trump. Han trodde kanske inte längre själv på seger och ville inte gå till historien som den som släppte fram Trump för ännu en presidentperiod. Nu behöver han inte orora sig för sitt eftermäle inom partiet.
Men partiet borde ha förmått honom att dra sig tillbaka redan före primärvalen i våras.
Presidentvalet har utvecklat sig till ett osannolikt drama. Med drygt hundra dagar kvar till valdagen är utgången extremt oviss. Vi vet inte ens med säkerhet vem som blir Trumps motståndare.
Detta är i ordets rätta bemärkelse historiska dagar.