Ekonomin går mot normalläge – det ses som en katastrof
I kväll samlas Federal Reserves styrande kommitté för att diskutera läget
Börsåret 2022 har inletts med fallande kurser.
Vad ligger bakom marknadsoron och hur kommer det att gå framöver? Mycket kan avgöras redan i dag tisdag.
Ni har alla sett rubrikerna. ”Svart måndag”, utropade en tidning. Att börsen fallit har knappast undgått någon.
Det kan därför vara på sin plats att koppla upp sig mot servrarna hos Myndigheten för Rim & Reson och ladda ned några datapunkter:
Efter måndagens nedgång öppnade Stockholmsbörsen inledningsvis med att stiga knappt 1,5 procent. Kurserna står nu 16 procent högre än för ett år sedan. På tre år är uppgången 65 procent och däremellan har vi ändå hunnit med en historisk börskrasch.
Fler siffror: amerikanska teknik-indexet Nasdaq har sedan inledningen av 2020 stigit med 54 procent.
En favorit bland nyfrälsta börsfans, elbilstillverkaren Tesla, har under samma period gått upp 960 procent och värderas till över 9 miljoner kronor per såld bil.
Konkurrenten Rivian, som ifjol levererade 920 bilar, värderas till över 500 miljarder kronor.
En svensk kursraket, Evolution Gaming, har sedan pandemin bröt ut stigit med 300 procent.
En annan vinnare, riskkapitalbolaget EQT som fallit med 33 procent sedan toppnoteringen, värderas fortfarande till 330 miljoner kronor per anställd.
Fastighetsbolaget SBB har trots en nedgång med 18 procent under 2022 dubblats på ett års sikt.
Och så vidare.
Sammanfattningsvis utgör de senaste dagarnas nedgång inte precis den typen av finansiell urblåsning som får försäljningen av toapapper och frystorkat att dra iväg.
Snarare har börsen gått från extremt överhettad till överhettning av normalgraden.
Förklaringen till oron kan kokas ned till ett ord: räntan.
Alla som varit vakna de senaste tio åren vet att räntan varit låg. Under pandemin sänktes den återigen till noll i USA och dessutom har centralbanken försökt få ned lånekostnaderna genom att köpa nästan allt som varit till salu på finansmarknaden.
Centralbanken Federal Reserve äger nu värdepapper för 9 000 miljarder dollar, 83 000 miljarder kronor, mer än dubbelt så mycket som före pandemin.
Samtidigt har inflationen i USA tagit ordentlig fart, i december steg den med 7 procent.
Det är lite besvärande eftersom det officiella målet är en inflation på 2 procent, och eftersom Federal Reserve sannolikt bidragit till prisstegringarna genom alla nya pengar som pumpats in i systemet.
Pressen har därför ökat på att centralbanken ska höja räntan och börja sälja av värdepapper.
Eftersom den låga räntan är den största förklaringen bakom de senaste årens optimism på börsen resulterar minsta antydning till höjning att kurserna faller.
I dag tisdag, samlas Federal Reserves styrande kommitté med ordföranden Jerome Powell i spetsen för att diskutera läget under ett två dagar långt möte.
Senast de träffades var i december. Börsoron inleddes när det i efterhand framkom att flera ledamöter under mötet flaggat för att de ville se snabba räntehöjningar för att dämpa inflationen.
Besked väntas onsdag kväll svensk tid. Marknaden är spänd inför vilka röksignaler Federal Reserves ekonomiska överstepräster kommer att skicka ut.
När kommer de att börja höja räntan och med hur mycket? I vilken takt ska det enorma berget av värdepapper börja minska?
Just nu förväntar sig de flesta att Federal Reserve höjer räntan i mars och därefter i små steg ytterligare några gånger under 2022. Tecken på att det blir större eller snabbare höjningar lär leda till nya börsfall. Omvänt kan ledtrådar om att banken kommer gå försiktigt fram utlösa ett börsrally.
Blir det rejäl frossa på marknaden kan det leda till att räntehöjningarna skjuts på framtiden. Det har hänt förr, senast 2018 och 2019. Då rasade börserna, men när Federal Reserve lugnade ned sig återhämtade de sig kvickt.
Läget påminner om något som alla föräldrar varit med om. Wall Street har genom att ”skaka”, en börsplacerares motsvarighet till en treåring som lägger sig på marken och skriker, gång på gång lyckats få sin vilja igenom: att räntorna förblir låga.
Det som är annorlunda denna gång är att insatserna är betydligt högre, med skenande inflation och rekordstora stödköp under pandemin. Dessutom finns en annan stor osäkerhetsfaktor: risken för krig med Ryssland.
I detta drama är Stockholmsbörsen och Riksbanken delvis förvandlade till statister. Det som sker i USA styr börshumöret även här.
Att det ses som en katastrof att räntan höjs i små steg och ekonomin därmed långsamt börjar återgå till något som liknar ett normalläge säger en hel del om hur avtrubbad finansvärlden blivit sedan finanskrisen. Få saker kan mala ned kritiskt tänkande så mycket som en tolv år lång börsuppgång.