Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Hur farlig är den högerextrema terrorn?

En våg av högerextremistisk terrorism sköljer över världen.

Men vi har inte lika lätt att upptäcka den. På något sätt känns den inte lika farlig som islamistisk terrorism.

Är den känslan grundad i verkligheten eller är det något vi missat?

Den högerextrema terrorn gör intrycket av att vara ledarlös. Det finns ingen världsomspännande organisation som planerar dåden. Därför har vi en tendens att se högerextrema attacker som enskilda dåd. Vi kopplar sällan ihop dem. Inte ens när gärningsmännen själva gör det.

Men högerterrorn är inte så ledarlös som den verkar. Även om det inte finns någon övergripande organisation så finns det en mycket tydlig värdegemenskap mellan gärningsmännen som underlättas av internet. De ser sig som ett globalt vitt kollektiv snarare än som amerikaner, norrmän och australiensare. De inspireras av varandra och hyllar varandra.

Den 21-årige gärningsmannen i El Paso, Texas som för tio dagar sedan dödade 22 människor skrev i det manifest han lade ut på internet att han inspirerats av terroristen på Nya Zeeland som i mars i år sköt ihjäl 51 muslimer i två attacker mot moskéer i Christchurch.

Denne i sin tur hyllade den man i Quebec som 2017 sköt ihjäl sex muslimer i en moské. Han i sin tur hade noga studerat mannen som sköt ihjäl nio svarta i en kyrka i South Carolina 2015.

Den misslyckade norska terroristen Philip Manshaus, kan sannolikt sorteras in i samma kategori.

Enligt en analys som New York Times gjorde tidigare i år baserad på databasen Global terrorist index 2011-17 så var åtminstone en tredjedel av högerextrema terrorister inspirerade av andra vita som begått liknande dåd.

Våldsam ökning

2011 inträffade enligt NYT nio terrordåd med högerextrema förtecken i Europa, Nordamerika och Australien. 2017 var det 88 dåd.

En våldsam ökning.

Många inspirerades av Anders Behring Breviks attacker i Norge i juli 2011. Han visade att en ensam gärningsman med tämligen enkla medel kan orsaka ett veritabelt blodbad och destabilisera ett samhälle.

Även om det inte gäller alla så hänger de högerextrema terrordåden i högsta grad ihop trots att det inte finns en ledarledd organisation bakom som det gör i nästan all islamistiskt terror.

Den högerextrema terrorn drivs i dag av främst två tankefigurer. Att den vita befolkningen i västvärlden i någon slags konspiration är på väg att ersättas av olika invandrargrupper. I USA är det främst mot latinamerikaner som hatet riktas. I Europa är det främst muslimer och islam som ses som den stora faran.

Syftet med terrordåden är att de på något sätt ska öppna ögonen på folk och utlösa en folklig resning som ska sätta stopp för hoten mot den vita rasen.

Har vind i ryggen

Högerextrem terror är definitivt ett ökande hot mot liberala demokratier särskilt som de högerextrema känner att de har vinden i ryggen. USA har i Donald Trump en president som i vissa sammanhang anammar och underblåser de högerextremas retorik, särskilt när det gäller invandringen. I Europa känner man stödet i ryggen av en högerpopulistisk våg som svept över kontinenten som svar på islamistiskt terror och invandringsvåg.

Men globalt utgör den högerextrema terrorn i dag inte samma hot som den islamistiska. Islamiska staten organiserade en armé och etablerade ett kalifat i ett område som till ytan var nästan lika stort som Storbritannien. Man hade, och har, som uttalat mål att förgöra västvärlden och låta islam lägga under sig världen.

Hotet var så omfattande att USA och stora delar av övriga världen bildade en militär koalition för att krossa IS. Något man lyckats med åtminstone militärt. Den politiska ideologin bakom IS lever vidare och är i högsta grad potent.

Våldsspiral accelererar

Den typen av existentiellt hot har den högerextrema terrorn aldrig utgjort och det är svårt att se att den kommer att göra det framöver.
Den största risken är att terrorister på båda sidor driver på våldsspiralen genom att hämnas på varandras dåd. I samband med de islamistiska terrordåden på Sri Lanka tidigare i år angavs som motiv att hämnas för moskéskjutningarna på Nya Zeeland.

Man kan dra åtminstone en slutsats. Extremismen ökar på båda sidor och därmed risken för ännu fler terrordåd med olika förtecken.

En i sanning oroande utveckling för världen.