Därför är Engelska skolans språk så otroligt uselt
Engelska skolan vill på sin hemsida göra reklam för lärande och kvalitet.
Det är självklart. Friskolereformen som är drygt 30 år gammal syftade till att genom konkurrens på lärandets marknad öka kvaliteten på undervisningen.
”Jag tror också att en stimulerande tävlan mellan olika skolor, med olika inriktning och olika ägandeformer, i sin tur kan bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet”, sa dåvarande statsministern Carl Bildt i regeringens proposition 1992.
Propositionen, som i huvudsak är rättstavad, innehåller ordet kvalitet fyra gånger.
I propositionen står också:
”Jag anser att det är angeläget att föräldrar och barn ges så stor frihet som möjligt när det gäller att välja mellan olika typer av skolor. En förutsättning är emellertid att utbildningen håller fullgod kvalitet vad gäller kunskaper och färdigheter.”
Ordet kunskap förekommer i olika varianter sju gånger.
Carl Bildt förutspår i propositionen att alla kommer att vinna på friskolorna:
”Med större valfrihet och mer utrymme för en skolas profil skapas också bättre incitament för kostnadseffektivitet.”
Ordet kostnad förekommer i olika varianter 23 gånger. Man kan förstå att en statsminister med ansvar för hela Sveriges ekonomi tänker på kostnader mer än kunskap och kvalitet, särskilt 1992 när Sverige befann sig i en djup finanskris.
Kostnadseffektivitet är dessutom något alla tjänar på, ofta mer ju högre upp i hierarkin de befinner sig.
Den privata Engelska skolan grundades 1993 av Barbara Bergström. Första skolan öppnade i Enskede i Stockholm.
19 år senare hade Barbara Bergström högst lön i Sverige. 2012 fick hon en inkomst på 691 miljoner kronor när hon sålde delar av skolkoncernen till amerikanska riskkapitalister.
Då fanns Engelska skolan på 22 platser. Nu finns det 50 Engelska skolor över hela Sverige. Barbara Bergström och hennes make Hans driver vid sidan av den verksamheten en stiftelse med tillgångar på drygt 400 miljoner kronor.
Tidskriften Expo visade för några veckor sedan hur paret Bergströms stiftelse, som fått sin förmögenhet från skattepengar, gett pengar till högerextremistiska tidningar.
Engelska skolan i Enskede finns kvar. Åttonde september la man ut ett stort meddelande på hemsidan som skulle visa att skolan satsar på läsning:
”Utvecklar våran bok kultur med nya och spännande läs utmaningar”, löd rubriken.
Det är åtta ord som på grund av felaktig svenska blivit tio. Korrekt svenska är vår bokkultur och läsutmaningar.
Eftersom jag inte är pedagog ska jag inte säga att rubriken ovan är skriven på en mellanstadieelevs nivå. Jag misstänker att det är värre än så.
Under rubriken finns en liten text med ord som läs kultur när skolan förmodligen menar läskultur; skol biblokteket när skolan förmodligen menar skolbiblioteket; September när skolan avser månaden september som skrivs med liten bokstav på svenska; motivira istället för det korrekta motivera.
Jag såg denna annons cirkulera på nätet och tänkte att det nog var en grym lögn av någon som hatar friskolor och kanske paret Bergström. Så jag kontaktade Engelska skolan. Strax svarade Chief Press Officer Lars Anders Johansson att skärmdumpen ”dessvärre” är autentisk. Texten stred mot skolans ”språkpolicy” och har tagits bort.
”Förhoppningsvis kan det bli en påminnelse till alla medarbetare om att inte slarva med språket”, skriver Chief Press Officer Johansson.
För oss andra är det en påminnelse om att ord betyder något. De har konsekvenser. Som att en statsminister 1992 använder ordet kvalitet fyra gånger och kostnadseffektiv 23 gånger när han introducerar en ny skolform.
31 år senare har statsministerns ord transformerats till läs utmaningar i skol biblokteket.
