Biden tar ännu ett kliv åt vänster
När president Joe Biden efter hård kritik höjer antalet flyktingar som USA ska ta emot är det ytterligare ett steg för att tillfredställa partiets vänsterflygel.
Bidens första tid i Vita huset har karakteriserats av en mer radikal politik än förväntat.
Inför presidentvalet försökte republikanerna utmåla Joe Biden som en radikal socialist. Vilket inte lät särskilt trovärdigt med tanke på att Joe Biden under hela sitt politiska liv varit tämligen fast förankrad i det demokratiska partiets mittfåra.
I motsvarande grad fanns det en rädsla hos den i primärvalen besegrade motkandidaten Bernie Sanders anhängare att Biden trots alla löften om motsatsen skulle strunta i vänsterflygelns krav.
Efter snart fyra månader i Vita huset är det tydligt att den 78-årige Biden inte blivit mer konservativ med åren. Snarare tvärtom.
Det senaste steget i den riktningen är hans beslut att höja gränsen för hur många flyktingar USA ska ta emot. Fast det verkar ha fattats först efter viss vånda.
Donald Trump sänkte taket till 15 000 per år. Historiskt löjligt lågt med tanke på USA:s storlek och dess tradition som invandrarland. Biden lovade i valrörelsen att höja det rejält.
Men när han väl flyttade in i Vita huset ändrade han sig och meddelade att han tänkte behålla Trumps gräns. Biden sa att det låg i nationens intresse.
Beskedet möttes av kraftiga protester från demokraternas vänsterfalang som vill återupprätta USA:s anseende som ett flyktingvänligt land. Bidens pressekretare lovade då att gränsen skulle höjas men länge var presidenten helt tyst. Tills nu.
Gränsen höjs till 62 500 för i år med målet att höja den till 125 000 nästa budgetår.
Biden låter som Sanders
Exakt vad som fått Biden att ändra sig är inte klart. Kanske var han rädd att en höjning av taket skulle vara ännu en signal till ekonomiska migranter att det nu blir lättare att få stanna i USA. Situationen vid USA:s södra gräns mot Mexiko har varit mycket ansträngd sedan Biden tog över då mängde med nya, hopfulla migranter försökt ta sig över till USA.
Eller så är han helt enkelt orolig för en backlash från de många väljare till höger som i det senaste presidentvalet lade sin röst på Biden i stället för Trump. Men som inte vill se några lättnader i invandringspolitiken.
Höjningen av invandringstaket är bara den senaste i raden av Bidens vänstersvängar. Hans förslag häromveckan om en ny familjepolitik innehöll både betald föräldraledighet och fri förskola för vissa åldrar. Båda med amerikanska mått radikala förslag som snarast liknar den skandinaviska välfärdsstaten men även kan gå hem hos en del republikaner.
Biden talar också mycket om att de rika och företagen måste betala mer i skatt för att finansiera välfärdsreformerna. Ord som verkar i det närmaste hämtade från Bernie Sanders eller Elizabeth Warrens agenda.
Fast den Biden egentligen försöker efterlikna är Franklin D Roosevelt och hans ”the new deal” som på 30-talet räddade USA ut ur depressionens träsk.
Tvärtemot vad de flesta tänkte sig så nöjer sig inte Biden med att vara en övergångsfigur mellan Trump och en näste, yngre demokrat. I stället verkar han ha bråttom att sätta ett rejält avtryck redan under sina första fyra år väl medveten om att han kanske inte kommer att ha möjlighet att sitta i fyra år till. Det är bara de första två åren som han garanterat har egen majoritet i kongressen.
”Försöker hålla sig ung”
För många republikaner framstår det i stället som att de fått rätt i sin fruktan att Biden bara skulle vara en frontfigur och att det egentligen skulle vara den radikala falangen av det demokratiska partiet som styrde.
Den konservative skribenten Bernard Goldberg framför i The Hill teorin att Biden, som fått så mycket kritik för sin ålder, försöker hålla sig ung.
– Och vad kan då vara bättre än att ge efter för de ungas trendiga idéer, de coola och trendigt nyuppväckta, skriver Goldberg.
Biden lovade i valrörelsen och i sitt installationstal att ena det delade landet. Han har gjort en del försök att sträcka ut sin hand till republikanerna i kongressen men verkar ha bestämt sig för att det på kort sikt är ett omöjligt uppdrag att få till ett partiöverskridande samarbete.
Istället försöker han ta den unika chans som pandemin givit honom att omforma USA i en mer liberal riktning.
Helt klart lyssnar han mer på sitt eget partis vänsterflygel än på republikaner som han just nu ändå inte kan få över på sin sida.