Att lägga ned kampen är att välja hjärndöden
Det finns boktitlar som stannar i ens huvud, precis som en refräng eller en dräpande replik ur någon film. Kingsley Amis "One fat englishman" är en sådan.
Det är det där inledande "One" som gör det, förstås. Jag tror att Torsten Blomkvist, något av sina sista levnadsår, översatte titeln till ”En viss fet engelsman”. Det är så bra det går att göra på svenska, för den ledigt lättvindiga preciseringen i "one", saknar ett elegant svenskt motstycke.
Men det var Kingsley Amis son, Martin, som hittade på titeln som dyker upp i mitt huvud minst en gång i veckan. Det är väl tolv-tretton år sedan samlingen av Amis journalistik kom, dedicerad till pappa Kingsley och systern Sally, båda döda. Titeln är "The war against cliché". Det vill säga "Kriget mot klichéer", eller möjligen "Kriget mot klyschor".
Martin Amis förklarar vad han menar i förordet: "För att försköna saken: Allt skrivande är ett fälttåg mot klichéer. Inte bara pennans klichéer, utan tankens klichéer och hjärtats klichéer."
Visst är det bra? "Ett fälttåg mot klichéer". Att livet igenom föra en skoningslös kamp mot det banala, utnöttta, tomma och slitet schablonartade. Att visserligen vara dömd att misslyckas (kan det bli mer klichéartat än "skoningslös kamp"?), men ändå strida vidare. Varje meddelande om att motståndet skall uppges är falskt.
Det gäller förstås inte bara skrivande. Inte bara "pennans klichéer", som Amis skriver.
Den här veckan dök Martin Amis titel upp, efter att jag promenerat genom staden och blivit utstirrad av alla dessa valaffischer. Alla dessa oändligt hälsosamma, äppelkindade, lagom brunbrända, klarögt uppriktiga ansikten, stansade ur en och samma reklambyråmall. Det var som att begravas under ett skötsamt skred av arbetslinjerad medelklass. Det högg i hjärtat av saknad efter Lou Reed. Eller en arrogant greve. Eller åtminstone Jörn Donner.
Och det som slog mig var detta: politiken har blivit så klichéartad att den inte ens håller sig med sina egna klichéer. De där affischerna kunde lika gärna vara reklam för hudvårdsserien L’ore-côme, eller den nya månadstidningen "Snofsig Schnauzer", för småhundsmattar. Rita på en röd slipover och de nyskrubbade smilfinkarna säljer höstens hetaste elektronikvaror till galna priser, räntefritt.
Amis har rätt. Man måste slåss mot det här. Mot att alla spår av liv förvandlas till bilder av livsstil. Det är förstås en dödsdömd kamp, men att lägga ned den är att välja hjärndöden.
Dagens byggnad
AB Separators huvudkontor på Fleminggatan 8 ritades av den i Kristinehamn födde arkitekten Johan Laurentz. Byggnaden uppfördes år 1900 och var mycket påkostad. Då bestod hela kvarteret av Separators fabrik, nu är Laurentz kontorsbyggnad det enda som är kvar av Separators anläggning.
Dagens fakta
Under 1910-talet fanns det mer än tjugo tillverkare av separatorer, som skiljer mjölk från grädde, bara i Stockholm.