Den friande Estoniadomen är stöddig

Oisín Cantwell

Nyhetskolumnist

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2021-02-08

Journalisterna som filmade Estonias vrak inte bara friades.

I en lika intressant som stöddig dom ifrågasätter Göteborgs tingsrätt till och med lagen som åtalet lutade sig emot.

Journalister använde dykrobot vid Estonia – Hör Oisin Cantwell om den friande domen

De flesta känner nog till bakgrunden till detta juridiskt unika mål vid det här laget.

I tv-dokumentären "Estonia - fyndet som ändrar allt" avslöjades att det fanns ett tidigare okänt hål i skrovet.

Åklagaren ansåg dock att journalisten Henrik Evertsson och ytterligare en person bröt mot den så kallade Estonialagen då de anordnade filmningen av vraket och väckte åtal.

Inför huvudförhandlingen skrev jag en kolumn i vilken jag påpekade att utgången inte var given.

Lagen har skrivits under av samtliga länder runt Östersjön, bortsett från Tyskland. Och båten i vilken filmteamet färdades är tyskregistrerad.

Är det svensk lag som gäller? Eller tysk?

Aldrig tidigare har denna speciallag tillämpats och detta var en av frågorna som Göteborgs tingsrätt hade att ta ställning till.
Nu har vi svaret.

Inte helt överraskande konstaterar domstolen att de åtalade har befunnit sig inom det gravfridsförklarade området runt Estonia och filmat vraket. Det ifrågasätter ingen.

Därmed är, för att tala juridiska, de objektiva förutsättningarna för straffansvar uppfyllda.

Men det räcker inte för fällande dom. Straffrätten talar även om subjektiva rekvisit. Sådan som syfte och uppsåt.

Det har i det offentliga tjattret förekommit en del konstiga åsikter om att Estonialagen inte gäller journalister. En dumhet som tingsrätten givetvis viftar bort. Hur ädelt syftet än är lyder vi alla under svensk lag.

Om Sverige verkligen har rätt att, som i Estonialagen, ta sig makt över öppet hav är dock inte självklart. Det visste riksdagen redan då lagen antogs, men klubbade ändå igenom den.

helskärm

Tingsrätten landar i att Evertsson och kollegan hade kunnat straffas om de tagit sig ut till Estonia i en svenskregistrerad båt eller ett fartyg utan nationalitetsbeteckning.

Men enligt den så kallade flaggstatsprincipen är det den stat i vilket fartyget registrerat som har jurisdiktion över brott som begås på fartyget.

Och enligt tysk lag har ju inget brott begåtts.

Domstolen skruvar sedan upp temperaturen ytterligare genom att i förbigående hänvisa till FN:s havsrättskonvention, i vilken det framgår att ingen stat kan göra giltiga anspråk på suveränitet över någon del av det fria havet.

Som ni hör är inte detta juridik av ett slag som normalt avhandlas i en svensk domstol. Och det blir ännu mer komplicerat.

Lagstiftaren tog en rövare och försökte ta höjd för situationer som denna genom att hänvisa till paragrafer i brottsbalken som bland annat reglerar när svensk domstol kan döma för brott som begås utom riket.

Men det går inte Göteborgs tingsrätt med på. Domstolen anser att Estonialagen strider mot folkrätten då den tar sig makt över andra staters fartyg på fritt hav.

Paragraferna kan med andra ord inte tillämpas i detta fall.

Domen är intressant, självständig och till och med en smula kaxig. Men om den står sig återstår att se.

Det finns en konflikt mellan svensk lag och havsrätten och det är inte säkert att jurister högre upp i hierarkin håller med tingsrätten om att den har hanterats korrekt.

Åklagare Helene Gestrin kommer att säga det åklagare alltid säger i sammanhang som dessa. Hon ska analysera domen och sedan bestämma sig för om hon ska gå vidare.

Jag skulle bli förvånad om hon inte överklagar. Och det här pilotfallet kan mycket väl landa i Högsta domstolen till slut.