Riksåklagarens attack mot Högsta domstolen
Dags för ett nytt kapitel i den juridiska soppan om mord och livstid.
Plötsligt muckar den vanligtvis så försiktige riksåklagaren Anders Perklev gräl med Högsta domstolen.
Resumé:
Riksdagens majoritet ville att lagens strängaste straff skulle utgöra den normala påföljden för det svåraste brottet vi känner och skrev därför om mordparagrafen år 2014.
Att lagkloka hade varnat för att de nya skrivningarna var så uselt formulerade att det snarare skulle bli svårare att utdöma livstids fängelse struntade politikerna helt i, vilket skulle visa sig vara dumt.
I det första avgörandet efter lagändringen slog nämligen Högsta domstolen för en dryg månad sedan fast att det helt enkelt inte gick att döma efter lagstiftarens intention och dömde en mördare till 16 års fängelse.
Detta ledde till förfärade politiska utrop och justitieminister Morgan Johansson beslöt raskt att tillsätta en utredning för att än en gång se över lagen.
Samtidigt har Högsta domstolen beslutat att ta upp ytterligare ett mordfall. Det handlar om en mycket ful historia i centrala Piteå i november 2014. Två män trängde in en berusad 27-åring i ett hörn och knivhögg honom till döds.
Gärningsmännen dömdes till 14 års fängelse i tingsrätten och till 18 år i hovrätten. Nu ska justitieråden på Riddarhustorget pröva straffet för en av dem.
Detta har fått Riksåklagaren att inkomma med en skrivelse som i flera bemärkelser är ovanlig.
Perklev är inte imponerad av hur Högsta domstolen argumenterade i den förra domen. Han har bland annat synpunkter på hur juristerna använt legalitetsprincipen, som bland annat stipulerar att lagar ska vara tydliga och förutsägbara, som argument för att inte låta lagstiftarens vilja om livstidsstraffet slå igenom.
RÅ konstaterar att HD:s tolkning av denna princips innebörd ”torde vara tämligen okänd sedan tidigare” och att den saknar stöd i grundlagen och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.
I en tid som kännetecknas av hätska angrepp och slag under bältet kanske inte detta låter som någonting att höja ögonbrynen över, men för att komma från en så pass försiktig herre som Perklev är det osedvanligt bitskt.
I skrivelsen varnas även för att domen kommer att få stor betydelse för hur framtida lagar formuleras. Av tradition är paragraferna lika ordkarga som en isländsk saga, för att ge domstolarna utrymme att tolka och bilda praxis.
RÅ befarar att lagarna kommer att bli långa och pratiga och betydligt mer bindande vad det gäller vilka längsta straff som ska dömas ut.
Dessutom vill Perklev att det nya mordet ska prövas i plenum, vilket betyder att samtliga 16 domare i Högsta domstolen ska delta i avgörandet. Det normala är att fem av dem prövar ett mål av detta slag.
Det är svårt att inte tolka detta ovanliga utspel som att Riksåklagaren vill markera att det är allvar nu och att den tidigare domen var skräp.
Hur justitieråden tacklar detta ska bli intressant att se. Pikant i sammanhanget är att Stefan Lindskog, HD:s tillträdande ordförande, var en av domarna som avkunnade den förra domen.
Sista ordet om den alltmer infekterade striden om livstidsstraffet är långt ifrån sagt.