Det ger sällan plus- poäng att vara 08:a
Ni kanske hörde att Maud Olofssons livvakt avrättade en trafikskadad ren med tjänstepistolen, någonstans norr om Bygdeå. Eller om han nu inte gjorde det.
Någon trulig medborgare, som sannolikt snackar på inandning, påstod att den där kostymnissen från Fjollträsk inte lyckades få tillräckligt grepp under lågskorna för att träffa en liggande ren på en halvmeters avstånd. Inte på två försök. Själv hade den trulige medborgaren dock haft en yxa liggande i bakluckan och...
Jomenvisst.
Kommer ni ihåg när filmen ”Jägarna” kom? Det frästes en del i spalterna då. Kjell Sundvall är visserligen född i Edefors, utanför Boden. Ett slags alibi – eller snarare motsatsen till alibi, eftersom alibi ordagrant betyder att man befinner sig någon annanstans – men, hursomhelst, inte gjorde det saken mycket bättre att Sundvall bevisligen är norrbottning. För vad VAR det här för fördomsfull syn på folk norrifrån? Som om de inte skulle kunna vara MINST lika förfinade, sofistikerade och raffinerade som sörlänningar.
Bra invändningar. Sedan tänker man på den där yxan som svingas över toppluvan rakt mot...
Jomenvisst.
Alla tillhör vi någon landsända och alla får vi lida för det. Att råka bo i Stockholm ger sällan några pluspoäng. Ibland när man stannar vid någon vägkrog djupt i granskogen tackar man Gud, eller åtminstone Vägverket, för att nummerskyltarna inte har länsregistrering längre. Även om man fattar av blickarna att de nog placerat en ändå. Söker man jobb på bred skånska norr om Kristianstad, är det på håret att man slipper sitta igenom en kurs i svenska för invandrare. Tjejer från Gotland förväntas brista ut i små Ainbusk-kluriga sånger om natur och djur, under första kafferasten på fastlandet.
Vi har alla vårt län att bära. Men inga verkar tycka att bördan är så tung som norrlänningar. Det brukar räcka med att nämna något om skoteråkning för att hela svadan om vattenkraften, malmen, skogen och alla oförrätter sedan baggböleriet ska komma i retur.
Man kan undra varför just folk norrifrån har så svårt att leva med den roll de tilldelats i vår gemensamma fördomsbank.
Det skulle förstås kunna bero på att våra fördomar om norrlänningar är särskilt missvisande. Men så tänker jag på den där yxan och...
Det kan ju vara så att de är särskilt träffande, också.