Våra Afrikafonder är inte största problemet
En gång var jag perifert delaktig i att avslöja Ericssons mutkultur i bland annat Mellanöstern. Läsarna borde ha varit tacksamma, men de skrev skällbrev för att journalister påverkade företagets aktiekurs negativt.
Elektronikföretaget Foxconn tillverkar telefoner åt Apple och Sony Ericsson. Förhållandena på fabriken i Shenzhen i Kina var så svåra att det utbröt en självmordsepidemi bland arbetarna.
När skandalen blev känd gick företaget med på lönehöjningar. Aktiekursen rasade, ty ägarna kräver högre vinst, inte högre löner.
Kina är ett land med så lång och rik kultur att det mesta blir trivialt i jämförelse. Ett skriftspråk uppstod där för runt 5 000 år sedan, ungefär samtidigt som i Mesopotamien och Egypten.
Vid de stora floderna, till exempel Nilen, fanns bördig jord. När odlingen blev mer effektiv och jordbruket gav överskott behövdes bokföring och anteckningar. Människan strävade efter ordning och reda i ekonomin. Strax insåg hon att skriften var ett sätt att tala till varandra och eftervärlden, att skapa sig ett virtuellt evigt liv.
Det började med ristade tecken i fuktiga lerplattor. Senaste steget i utvecklingen är datorn jag skriver på.
Få platser ger näring åt vår fantasi på samma sätt som Egypten. Människor som verkade 2 000 år före Kristus är levande för oss, talar till oss.
Aktiemarknaden är orolig för att invånarna i Kairo, Alexandria och andra städer ger sig ut på gatorna och kräver slut på tortyr, korruption och diktatur. Börserna går ner och oljepriset upp. Ännu värre blir det om invånarna i Saudiarabien följer egyptiernas exempel. Det är långt ifrån säkert att västvärldens ekonomier tål en sådan demokratisk eruption.
I Dagens Nyheter säger Jonas Lindmark, analyschef på fondförvaltaren Morningstar, att det är för tidigt att döma ut sparande i Afrikafonder på grund av några veckors tillbakagång.
Det låter trösterikt. Den mörka världsdelen är ännu inte förlorad.
Kanske repar sig Egypten till nästa kvartalsrapport. Om inte får vi överväga att dra tillbaka vårt kapital från landet där pyramiderna står sedan 4 500 år.
Spekulationsekonomin gör våra plånböcker stora och feta. Men den gör plånböckernas ägare små och dumma.