Löfvens plan för att klara sig som statsminister
Köper sig tid för att de heta känslorna ska svalna
Genom att separera omröstningen om statsministerposten och statsbudgeten har Stefan Löfven skaffat sig extra tid.
Avsikten är inte bara att ta ett problem i taget. Utan också ge de heta känslorna chans att svalna. Och kompromissviljan att öka.
M-ledaren Ulf Kristersson kastade in handduken efter bara 1,5 dygn. Han räknade inte med att bli vald till statsminister.
Talmannens bud går nu till den nyss bortröstade Stefan Löfven som ska svara på måndag.
Löfven gjorde på ett tidigt stadium klart att han ser omröstningen om posten som statsminister som en process. Och att få stöd för regeringens budgetförslag som en annan.
Det är ovanligt. När Stefan Löfven senast valdes till statsminister i slutet av januari 2019 bakade han ihop dem.
Förutsättningen för att Centern och Liberalerna skulle släppa fram Stefan Löfven som statsminister var det så kallade Januariavtalet. Det innehöll ett samarbete om statens budget och 73 andra frågor.
Nu vill han alltså göra precis tvärtom. Först bli vald till statsminister och sedan lösa problemet med att få riksdagens stöd för budgeten.
Avsikten är att skaffa sig tid. Förhoppningen är att de heta känslorna som dominerat politiken de senaste veckorna ska hinna svalna. Och att kompromissviljan eller ska vi kalla det realismen och omsorgen för landets bästa, därmed ökar.
Löfven kan omväljas som statsminister redan på onsdag nästa vecka. Om alla infinner sig och röstar som de ska kommer inte 175 ledamöter att rösta emot honom. Alltså blir han statsminister och bildar en ny regering som sannolikt består av samma partier som i dag, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Den har 116 riksdagsledamöter bakom sig.
Det kan i teorin räcka för att få sin budget genom riksdagen. Men det är inte säkert och Stefan Löfven vill vara så säker som det bara går.
Han har redan slagit fast att han tänker avgå om han inte får riksdagens godkännande för sitt budgetförslag. Den avgörande omröstningen inträffar i månadsskiftet november/december då riksdagen röstar om budgetens ramar, alltså utgifter och inkomster fördelade på ett 20-tal utgiftsområden. Efter den kan nya talmansrundor eller extra val alltså stå på dagordningen.
På pappret har Löfven alltså ända fram till dess att söka stöd för sitt budgetförslag.
Men i praktiken handlar det snarare om 20 september då finansministern ska lägga budgetförslaget på riksagens bord.
Stefan Löfven har alltså ett par månader på sig att skaffa sig stöd för sin budget.
Först lite semester så att de heta känslorna lägger sig. Och sedan förhandlingar.
För att vara helt säker på att budgeten behöver Löfven stöd av både Centern och Vänsterpartiet. Tillsammans har de minst 174 röster, kanske 175. Den sista skulle i så fall komma från en politisk vilde som tidigare var vänsterpartist.
Men problemet är att Centern inte vill samarbeta med Vänsterpartiet. De vill inte budgetförhandla med dem heller. Det är en gordisk knut som Löfven på något sätt måste lösa upp. Hur nu det ska gå till.
Son färsk statsminister 2014 fick Stefan Löfven sin budget nedröstad sedan SD sett till att Alliansens budgetförslag fick flest röster. Då meddelade han att det skulle bli ett extra val i mars påföljande år.
Men nyvalet ställdes in efter den så kallade Decemberöverenskommelsen, DÖ, undertecknades under julhelgen. DÖ innehöll ett hederskodex för budgetomröstningar men sprack efter tio månader.
Så ser alltså Löfvens plan ut - just nu i alla fall. Den kan kullkastas. Det vi lärt oss under de seanste åren är inte bara att vad som helst kan hända i politiken. Det gör det också. Hela tiden.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.