Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

MP:s drömhus klara när våra barn gått i pension

Bromma parkstad – som Miljöpartiet föreställer sig området i framtiden.

Politik är att vilja, brukar det heta.

Ibland vill politiker väldigt mycket och lovar ännu mer. MP och den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad vill stänga Bromma flygplats och i stället bygga bostäder.

Enligt MP:s ursprungliga vision skulle flygplatsen vara avvecklad 2018 och 50 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser stå klara i den lummiga och mänskliga stadsdelen redan 2030.

Det låter ju jättebra.

Nästan lite för bra?

Det är det också.

En granskning gjord av Stockholms Handels­kammare visar att kalkylen och de politiska löftena inte håller alls. Nu är Handels­kammaren en svuren fiende till att stänga Bromma, men det gör inte rapporten mindre intressant.

I dag klarar man av att bygga cirka 600 lägenheter på ett år i ett och samma område. Dubblar man den byggtakten så är den sista lägenheten i Bromma Parkstad ändå inte klar förrän år 2075, lagom till min 104-årsdag. I MP:s snabbfil har man helt enkelt räknat bort verklighet som trafikutredningar, arkitekttävlingar, sanering av mark och anläggande av vägar.

Självklart har inte heller någon besvärlig med­borgare brytt sig om att över­klaga utan byggandet har gått exakt så smidigt som det bara gör när man bygger hus i fantasin.

Men, ponera att byråkrati inte finns och att det verkligen går att snabbspola alla byggprocesser. Då är det väl toppen med 50 000 nya bostäder i Stockholm? Jovisst.
Jag blir själv sugen när jag ser de lummiga grön­områdena som målas upp.

I debatten har området ofta liknats vid Östermalm, men det Bromma Parkstad som ritats upp i MP:s broschyr är hälften så stort som Östermalm och ska vara boplats för mer än dubbelt så många människor. 100 000 personer ska trängas på en yta ungefär lika stor som Hammarby Sjöstad. Det ska lyckas genom att man bygger på höjden, vilket gör att den luftiga gröna visionen krymper till smala mörka gator. Gatorna blir på sina håll inte bredare än sex meter i stället för som i normal innerstads­bebyggelse minst tolv meter.

Så vad bidde det av planen? Inte mycket. I den verkliga världen skulle de första lägenheterna vara inflyttningsbara runt 2040, år 2030 blickar vi fortfarande ut över ett lerigt mark­arbete och inte en lummig park. Nån som är sugen på att flytta?