50+, då kan man ha råd att bli tonåring på nytt
Hur är det att bli äldre?
Ja, hur är livet efter 50 och 60, när barnen seglat ut och jobbet börjat plana ut?
Kanske inte någon jättefråga, men som ändå kan vara intressant, för alla som fortfarande tumlar runt i ”göra-sfären”, i den snurrande piskan av allt som måste göras och som måste göras nu - precis i det här ögonblicket.
Jag vet inte om jag kan leverera något bra svar på min egen fråga, men det är i alla fall det som jag ältar, när jag kryssar omkring i Barcelona, där jag lever ett löst och okomplicerat liv med några av mina vänner.
Vad vi gör?
Ja, det är just det som är så underligt och nästan skrämmande: vi gör ingenting.
Vi gör absolut ingenting.
Och här talar vi alltså om ett gäng som i årtionden har uppfunnit sina jobb, varit sina jobb, identifierat sig med sina jobb och som har levt med sina jobb till långt in på natten och ännu litet till.
Och nu?
Det är ingenting och som jag sa: Vi gör absolut ingenting.
Jo, förresten, vi gör saker och vi gör saker hela tiden, men vi gör andra sorts saker. Det är som om vi har seglat in i en annan ”sfär”, där det finns ett annat slags ”göra”, ett ”göra” som inte leder till något ”mål”, som inte blir ”färdigt” och som inte heller kan”mätas” eller ”visas upp”.
Vad vi gör?
Tja, vi pratar och minns och berättar historier. Vi dyker, simmar och crawlar. Vi yogar, tränar och går långa promenader. Vi bastar, bubbelpoolar, pluggar och läser. Vi cyklar, ser på fotboll, går på bio och konserter. Vi badar och solar. Vi petar i oss tapas och dricker cava till långt in på natten.
Och vi skrattar.
Och så har vi gudskelov Gösta, 55, entreprenören som är på ständig jakt efter en ”partner” och som nätdejtar på nätterna och som till vår stora förvåning alltid lyckas få till en dejt redan dagen därpå.
”Hur gick det?”, frågar vi Gösta över cavan senare på kvällen.
”En trepoängare som blev en nia”, svarar han.
Ja, ni hör var vi har hamnat och Göstas poängsystem ger väl varken oss eller honom några extra poäng.
Hur som – att vara 50 och 60 är som tv-mannen Claes Elfsberg har uttryckt det hela: ”Man blir som tonåring på nytt. Man gör bara en massa roliga saker utan tanke på någon framtid.”