Som en termometer i samtidens armhåla
Alla skäller på Bengt Westerberg och hans arvodespengar. Det finns nog mer än ett skäl till det.
Ett är att Röda korset ska slussa pengar till hjälpbehövande och dit räknas inte Westerberg själv, även om han är folkpartist.
Ett annat är att en del betraktar uppdrag av det slag Westerberg har ungefär på samma sätt som de betraktar modern konst: de fnyser och inbillar sig att de kan göra jobbet bättre själva. Ur det växer gammal vanlig avundsjuka.
Till dessa kan man lägga ett dussin andra skäl, men resultatet blir detsamma: allt handlar om Bengt Westerberg.
Jag har alltid haft svårt att intressera mig för saker som bara handlar om Bengt Westerberg. I just det här fallet är det faktiskt en fördel. Jag tror nämligen inte att Westerberg har särskilt mycket att göra med det egentliga problemet.
Bengt Westerberg har varit hårdisliberal och mjukisliberal. Han har varit fyrkantig räknenisse när det var på modet och inkännande ömsint när det var grejen. Han har både varit stilig karl och hederskvinna. Allt var säkert ärligt känt och det är ingen skam att ändra sig, men följsamheten är ändå imponerande. Man kan betrakta Westerberg som en termometer i samtidens armhåla. Nu, när det blivit vanligt att plocka ut stora arvoden för allt och inget, följer han även den trenden.
Det finns något väsentligt här, men det slinker undan om man bara försöker att få grepp på personen Bengt Westerberg. Det väsentliga är större än så, nämligen att vi lever i en tid där det snart bara finns ett sätt att visa uppskattning och förmedla status. Det sättet är att ösa ut pengar.
Det brukade inte vara så. Det brukade finnas en mängd yrken – sjuksköterska och lärare är två exempel – som folk valde av helt andra skäl än att det var bra betalt. Själva uppgiften, inte lönen, gav anseende. Det fanns dessutom en hel värld vid sidan av yrkeslivet. Denna värld bestod av något som kallades ”förtroendeuppdrag” och det var något mycket fint. Dock ej lönsamt.
Hade man tur fick man ersättning för resor.
Nu måste allt som är viktigt och fint belönas med mycket pengar. Något annat duger inte. Gällde det bara Röda korsets ordförande kunde vi leva med det.
Men det gäller snart varenda del av samhället. Det blir dyrt. Men framför allt visar det att allt färre förmår skilja på värde och pris.
Veckans läxa
Lär dig något intressant.
I dag: Postnumrets uppfinnare, Sir Rowland Hill:
http://en.wikipedia.org/wiki/Rowland_Hill_%28postal_reformer%29