Den svagaste länken i Natos enade front mot Putin
Tyskland är Europas mäktigaste land. Det vore naturligt att förbundskansler Olaf Scholz var den som uppträdde allra tuffast mot Putin.
I stället ser Tyskland ut att vara den svagaste länken i Natos enade front mot det ryska hotet mot Ukraina.
Orden som hela tiden uttalas av Europas och USA:s ledare är att Nato står helt enigt i sitt hårda och bestämda svar på en eventuell rysk aggression mot Ukraina. Samtidigt säger verkligheten något annat.
Tyskland har mötts av stor ilska och oförståelse från flera medlemsländer för sin vägran att skicka vapen till Ukraina. Tyskland har blockerat Estland från att skicka tyska vapen till Ukraina.
I stället har förbundskansler Scholz erbjudit Ukraina ett fältsjukhus och 5 000 hjälmar. Något som Kievs borgmästare ser som en förolämpning.
– 5 000 hjälmar är ett stort skämt, säger Vitali Klitschko.
– Jag saknar ord för den tyska regeringens agerande när vi kan stå inför en rysk invasion när som helst.
Men den tyska regeringen lutar sig mot en gammal princip att inte skicka vapen till konfliktzoner. För övrigt samma princip som styr Sveriges vapenexport.
Tyskland har visserligen tidigare gjort avsteg från den principen, som när man skickade vapen till den kurdiska Peshmerga-gerillan i Irak när de slogs mot Islamiska Staten, men att skicka vapen till Ukraina är extra känsligt.
Skuldkänslor
Tysklands agerande i utrikespolitiken drivs fortfarande till stor del av den pacifism som växte fram efter andra världskriget och den skuld många tyskar fortfarande känner för det lidande och massdöd som Nazi-Tyskland orsakade inte minst Sovjetunionen, där både Ryssland och Ukraina ingick.
Tyska socialdemokraterna bär dessutom på ännu ett historiskt arv. Förbundskansler Willy Brant initierade på 70-talet det som kallades "ostpolitik". Den gick ut på att Sovjetunionens skulle förändras genom närmanden från väst. Hellre dialog än konfrontation.
Detta är fortfarande den förhärskande inställningen till dagens Ryssland inom de tyska socialdemokraterna även om partiet numera är splittrat i frågan.
Den nyss avgångna förbundskanslern Angela Merkel delade den inställningen. Hon, liksom miljontals andra tyskar, växte upp i staten Östtyskland som var en lojal bundsförvant till Sovjet. Merkel, liksom andra östtyskar, lärde sig ryska i skolan. Därför kunde hon prata med Putin på hans eget modersmål och ansåg att de två därför hade en speciell relation.
På slutet gav hon dock upp och deklarerade att Putin lever i sin egen värld.
Beroende av rysk gas
Många kritiker menar att Tyskland i första hand ser till sina egna intressen.
Tyskland har omfattande handelsförbindelser med Ryssland och skulle förlora stort på sanktioner. Tyskland får dessutom mer än hälften av sin gas från Ryssland. Det skapar ett beroende som inte gör det lika enkelt att ställa upp på stenhårda sanktioner.
Tyskland har hittills vägrat att skrota Nordstream 2, den nya pipeline från Ryssland som är klar men ännu inte tagits i bruk. Den kommer ytterligare att öka Europas och Tysklands beroende av rysk gas.
USA och ett antal EU-länder försökte stoppa projektet redan under byggtiden. Men Tyskland vägrade.
Många tycker att Tyskland redan nu borde göra klart att om Ryssland invaderar Ukraina kommer Nordstream 2 aldrig att få starttillstånd. Tysklands utrikesminister Anna-Lena Baerbock har nöjt sig med att hota med att alla handlingsalternativ ligger på bordet i händelse av en rysk aggression.
Scholz betonar vikten av dialog med Ryssland men genom sin ambivalenta inställning riskerar den tyska regeringen också att göra det lättare för Putin att splittra Europa.
Litar inte på Tyskland
Den tidigare socialdemokratiske förbundskanslern Gerhard Schröder gick mer eller mindre direkt från jobbet som Tysklands ledare till lobbyist för Nordstream 2-projektet. Han har fortfarande ett inflytande i tysk politik och i den tyska debatten samtidigt som han sedan ett antal år tillbaka är styrelseordförande i den ryska oljejätten Rosneft. Han är också personlig vän med Vladimir Putin. Nyligen uppmanade Schröder Ukraina att "sluta vapenskramla".
Inte så konstigt kanske att alla inte litar på att Tyskland verkligen är beredda att ta till massiva sanktioner ifall Ryssland på nytt invaderar Ukraina.
Den inflytelserika amerikanska tidningen Wall Street Journal hade nyligen en artikel med rubriken "Är Tyskland en pålitlig allierad till USA? Nein."
Kanske är det därför Nato-ledarnas ständigt måste upprepa hur enade de står.
