Så används flyktingar som politiskt vapen
Vill man inte starta ett fullskaligt krig går det att utnyttja sig av andra vapen än militära.
Just nu använder Belarus diktator flyktingar som politiskt vapen för att straffa EU för ekonomiska sanktioner man infört.
Alexandr Lukasjenko vet att flyktingfrågan är EU:s största akilleshäl.
Just därför har försöken att använda flyktingar som vapen mot EU blivit något av en trend de senaste åren. Men Lukasjenko har tagit det till en helt ny nivå.
EU införde sanktioner mot Belarus för Lukasjenkos brutala sätt att slå ner på folkliga protester när han deklarerat sig själv som segrare i ett fuskval som han uppenbarligen inte vann.
Riktigt förbannade blev EU-ledarna sedan Belarus tvingat ned ett civilt passagerarplan mellan de två EU-länderna Grekland och Litauen för att kunna gripa en obekväm belarusisk journalist som flytt landet.
Sanktionerna skärptes.
Då ville Lukasjenko hämnas.
Plötsligt började det komma fullsatta direktflyg från Irak till Minsk i Belarus. Merparten av passagerarna var irakier som fått turistvisum men sa sig ha köpt en paketresa av människosmugglare som skulle ta dem in i EU via Belarus. Enligt en undersökning som tyska tidningen Der Spiegel gjort organiserades resorna av det statsägda belarusiska företaget Zentrkurot.
Flyktingarna transporteras till gränsen mot Litauen där de uppmanas gå genom skogen tills de når Litauen där de kan söka asyl.
Litauen är centrum för den belarusiska oppositionen i exil.
Det tog ett tag innan Litauen begrep vad som var på väg att hända.
I början fördes migranterna till nedlagda skolor och andra byggnader som kunde fungera som tillfälliga asylcenter. Men när Litauen insåg att det var Lukasjenko som låg bakom flyktingströmmen så började de mota flyktingarna tillbaka över gränsen, tillbaka till Belarus.
Alla får avslag
Man började också bygga ett taggtrådsstaket längs delar av den 70 mil långa gränsen av samma typ som Ungern gjorde under den stora flyktingvågen 2015. Något som lett till kritik från vissa EU-länder som inte anser att Litauen lever upp till asylrätten. Hittills har 200 asylärenden avgjorts. Alla har fått avslag.
Förra året tog Litauen emot 74 flyktingar som kom över gränsen. I år är siffran hittills uppe i 4 200.
På senare tid har en likartad situation uppstått vid gränsen mellan Belarus och Polen. Bilder visar hur polska och belarusiska soldater vaktar sin sida av gränsen. Mellan dem ligger en grupp flyktingar som sägs vara afghaner. De kan varken ta sig in i Polen eller tillbaka till Belarus där de kom ifrån.
Med tanke på situationen efter talibanernas maktövertagande är det svårt att se hur något land ska kunna skicka tillbaka afghanska flyktingar till sitt hemland. Om Lukasjenko "importerar" afghanska flyktingar för att sedan skicka dem över gränsen till Polen och Litauen kan han skapa en rejäl kris inom EU.
För om det är någon fråga som EU:s länder inte verkar kunna enas kring så är det en gemensam migrationspolitik. I dagens läge är det få länder som vill ta emot några flyktingar överhuvudtaget. EU:s politik handlar istället om att stärka gränserna, lägga asylcenter utanför Europa och på andra sätt hindra människor från att kunna söka asyl inom EU.
I sex år har EU-länderna försökt enas men utan resultat. Frågan är fortfarande en tickande bomb som hotar att spräcka unionen.
För de som vill destabilisera och skada EU är flyktingar ett effektivt vapen.
2015 använde sig Ryssland av metoden när man plötsligt öppnade sin sida av gränsen mot Nordnorge.
Då hade EU infört hårda sanktioner mot Rysslands annektering av Krim från Ukraina.
Varningssignal
Flyktingar från Afrika och Mellanöstern cyklade in i Norge i tusental och sökte asyl innan Norge började skicka tillbaka migranterna eftersom de flesta hade giltiga uppehållstillstånd i Ryssland. Då stängde Ryssland gränspassagen.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är den obestridlige mästaren på att spela ut flyktingkortet Senast visade han det förra sommaren. Han lät bussar köra migranter till gränsen mot Grekland där de uppmanades ta sig över och in i EU. Grekisk polis svarade med att skjuta tårgas mot flyktingarna men en del lyckades ändå ta sig in för att söka asyl.
När Erdogan efter några veckor ansåg att han skickat en tillräckligt tydlig varningssignal till EU om sin förmåga så upphörde människoströmmen lika hastigt som den startat.
EU ingick för övrigt 2016 ett avtal med Erdogan om att Turkiet mot 60 miljarder kronor under tre år skulle hindra flyktingar som tagit sig till Turkiet från att resa vidare till Europa. Ett avtal som sedan dess förlängts på EU:s initiativ.
Lukasjenko är inte ute efter pengar. Genom sitt hot mot EU vill han bli av med sanktionerna eller bara hämnas i största allmänhet.
De stora förlorarna är migranterna som betalat dyra pengar till människosmugglare men som skickas tillbaka till sina hemländer eller hamnar i ingenmansland.