Därför blir ”Magda” mäktigast i landet
Passar inte in i mallen – ändå blir det hon
Hennes meritlista är diger, hon är kvinna och inte ett dugg lik Stefan Löfven.
Det är några av de viktigaste skälen till att Magdalena Andersson blir ny S-ledare och sannolikt Sverige första kvinnliga statsminister.
Egentligen är Magdalena Andersson en otrolig kandidat till partiledarposten (S). Hon verkar inte helt bekväm med att stå mitt på scenen, hon är inte särskilt karismatisk och verkar inte ägna sig åt nätverkande för att öka sin makt och sitt inflytande.
Hon passar helt enkelt inte i mallen. Ändå blir hon Sveriges mäktigaste politiker – efter en osannolikt smidig valprocedur.
Bara tio dagar efter Stefan Löfven meddelat sitt överraskande beslut att avgå redan i höst kom den första nomineringen av Magdalena Andersson.
Hallands partidistrikt meddelade att de ville ha finansministern som ny partiledare. Inom mindre än en månad hade samtliga partidistrikt sagt samma sak. Uppslutningen bakom ”Magda”, den inte så självklara kandidaten, var bedövande.
Men vilka är skälen bakom den breda uppslutningen? Här är de viktigaste – utan inbördes rangordning.
1. Önskan om lugn process. Kalabaliken i samband med att Håkan Juholt avsattes som partiledare 2012 minns Socialdemokraterna med rysningar. Processen var ovärdig och skulle inte upprepas.
Det gjorde den inte heller. Det blev det lugnaste partiledarvalet i mannaminne för (S).
2. Diger men ovanlig meritlista. Det är 25 år sedan Andersson först klev in i maktens centrum, då som politiskt sakkunnig hos statsminister Göran Persson på statsrådsberedningen.
Där har hon, med undantag för ett par korta år hållit sig kvar – alltid i politikens centrum. Antingen på finansdepartementet eller på statsministerns kansli, de två viktigaste naven i regeringskansliet. Eller på motsvarande poster i opposition.
3. Mäktig uppbackning. Stefan Löfven har varit ovanligt tydlig i sitt utpekade av Magdalena Andersson som sin efterträdare.
Men han är inte den ende. Andersson har jobbat med samtliga S-ledare från Göran Persson till Stefan Löfven. Med ett undantag – Håkan Juholt. Ingen av dem har yttrat sig offentligt i efterträdarfrågan. Men stödet finns där, det är uppenbart.
4. . Kvinna. I år är det hundra år sedan det blev allmän och lika rösträtt. Inom socialdemokratin har det översatts i ett krav på en kvinna som partiordförande.
Det kravet hade sannolikt inte varit så starkt om det inte funnits en duglig kandidat – vilket det alltså fanns.
Nu ser ”Magda” ut att bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Hon väljs i mitten av november av riksdagen.
Alla andra länder i Norden har redan haft minst två kvinnor som sina statsministrar. Där är Sverige så in i norden sist vilket retat många S-aktiva.
5. Motsatsen till Löfven. Löfven är ingen talare av rang. Det är inte Andersson heller.
Men till skillnad från Löfven mumlar inte ”Magda”. Det är lätt att förstå vad hon menar även om det framförs utan oratorisk finess.
Hon har också en gedigen politisk karriär, om än ofta som politisk tjänsteman. Det hade inte Löfven och det stökade till det för honom - särskilt i början av karriären.
Andersson har också ett gediget internationellt nätverk efter sju år som finansminister. Det hade inte Löfven, i alla fall inte inom politiken.
6. Svagt motstånd. Ingen utmanade Andersson om partiledarposten. Antingen steg de av, som Ardalan Shekarabi, eller ställde sig bakom Magdalena Andersson, som Mikael Damberg.
Två av de hetaste namnen initialt var Damberg och Anders Ygeman.
Men de föll alltså snabbt ifrån. En bidragande orsak till det kan vara att Ygeman verkar grymt ointresserad av sitt nuvarande ansvarsområde, energin.
Likadant var det med Damberg på hans förra jobb som näringsminister. Så humörstyrd kan en statsminister inte vara.
Magdalena Andersson väljs till ny S-ledare klockan fyra på torsdag eftermiddag. När riksdagen väljer en ny statsminister efter Stefan Löfven är oklart, sannolikt i mitten av november.
Kvinnliga statsministrar i Norden
Norge: Två: Gro Harlem Brundtland och Erna Solberg.
Finland: Tre: Anneli Jäätteenmäki, Mari Kiviniemi. Sanna Marin (nu sittande).
Danmark: Två: Helle Thorning-Schmidt, Mette Fredriksen (nu sittande).
Island: Två: Jóhanna Sigurðardóttir, Katrín Jakobsdóttir (nu sittande).
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.