Stänger regeringen gränsen nästa gång?
Vad gör regeringen om inte heller det här stoppaketet stryper flyktingströmmen?
Att helt stänga gränsen är en teoretisk möjlighet.
Ungerska staket är en annan.
För ganska precis en månad sedan, 23 oktober, gjorde regeringens upp med Alliansen om att skärpa flyktingpolitiken. Redan då sade de flesta bedömare att åtgärderna inte skulle räcka för att dämpa inflödet till Sverige.
Därefter försökte sig regeringen på signalpolitik ett tag. Det första var ett läckt mejl från en av finansministern Magdalena Anderssons (S) statssekreterare. Han ville ha förslag till besparingar från hela regeringskansliet till följd av ”mycket höga kostnader för migration och integration”.
Vi som medborgare meddelades alltså på detta subtila sätt att flyktingvågen kunde bli dyr. Och att mottagningen inte skulle kunna vara lika generös som tidigare.
I början av november var det dags igen. Denna gång skickades migrationsminister Morgan Johansson (S) fram för att säga att nu kunde Sverige inte längre garantera tak över huvudet för de asylsökande. Beskedet var glasklart: Kom inte hit. Inte heller det hjälpte.
En knapp vecka senare infördes tillfälliga gränskontroller. Samtidigt förbjöds färjerederier som trafikerar Skåne från Tyskland att ta ombord personer som saknar id-handlingar.
Vapenarsenalen snart slut
Och nu var det alltså dags igen. Möjligheterna att söka asyl i Sverige begränsas genom id-tvång även på tåg, bussar och färjor från Danmark. Alla uppehållstillstånd kommer att vara tillfälliga och gälla i tre år. Enda undantaget är kvotflyktingar från FN-systemet.
Men vad gör regeringen om inte heller det här biter? Inte mycket återstår av vapenarsenalen om man inte ska ta till extrema åtgärder som det ungerska stängslet eller murar à la Israel. Eller stänga igen gränsen. Inget av dessa alternativ förefaller i dag mer än teoretiska.
KD-ledaren Ebba Busch Thor påpekade att regeringen inte gör något åt de mycket långa handläggningstiderna av asylansökningarna. I dag tar det 1,5 år innan flyktingen får besked. Inom kort kommer det att ta två år – med möjlighet till överklagan.
Det har hon alldeles rätt i. Men EU har inte enats kring en lista över ”säkra” länder, framför allt delar av Balkan. Utredningarna av asylsökande därifrån skulle göras mer summariskt.
Men personer som registrerats eller har vistats i andra EU-länder ska få sin asylansökan prövad där och inte i Sverige. De borde kunna få besked om avvisning betydligt tidigare än i dag och därmed minska trycket mot Sverige.
80 000 personer på två månader
Skillnaden mellan valrörelsen förra året med ”öppna era hjärtan” och generös och välkomnande flyktingmottagning och dagens alltmer stängda gräns är avgrundsdjup. Nu är det hårda bandage, eller internationella konventioners mininivåer, som gäller.
Men bara under de två senaste månaderna har 80 000 personer sökt asyl i Sverige. Det är fler än som bor i Luleå. Under de senaste sju dagarna har det kommit drygt 8 000 flyktingar. Siffran för de sju dagarna innan dess var 10 300.
Men det finns egentligen ingen som kan säga om det beror på gränskontrollerna och id-kollen på färjorna från Tyskland. International organization for migration, IOM, rapporterade igår en dramatisk nedgång i antalet flyktingar till Grekland.
I söndags anlände bara 155 personer jämfört med i genomsnitt 4 500 per dag tidigare under november.
De nya reglerna med tillfälliga uppehållstillstånd även för barn, skärpta krav för anhöriginvandring och skärpta försörjningskrav för anhöriga som flyttar till Sverige hoppas regeringen vara på plats till Valborgsmässoafton.
Det flyr de från – och så många får stanna i