Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Terrorn blir bara religiös när det gäller muslimer

Syskonbarnen dog i attentat Bouroucha Moussa, 60, stör sig på att medierna ofta pratar om islamisk terrorism. ”Jag kan inte komma ihåg att tyskar i Sverige ställdes till svars när Baader-Meinhof-ligan sprängde västtyska ambassaden”, säger han.

– Varför avkrävs jag som muslim ett avståndstagande från självmordsbombaren?

Det är inte så att Bouroucha Moussa på något vis stödjer terror. Två nära släktingar har mördats i attentat.

Men det var med blandade känslor han deltog i gårdagens manifestation mot terrorism i Stockholms moské.

Fredagsbönen i moskén på Södermalm i Stockholm lockar närmare 2 000 troende.

Moussa liftade till Sverige från Algeriet 1971 och blev kvar. Han bor i södra Stockholm med sin fru, har tre vuxna barn och barnbarn, var i många år säkerhetschef på McDonalds och driver en konsultfirma som i lågkonjunkturen gått knackigt.

Han är 60 år nu och minns tydligt då några terrorister med kopplingar till Baader-Meinhof-ligan på 70-talet sprängde den vässtyska ambassaden i Stockholm.

– Jag kan inte komma ihåg att tyskar i Sverige ställdes till svars för dådet. Jag har aldrig varit med om att journalister söker upp en rabbin för att ställa frågor om terror som utförts av judiska extremister. Men för oss är det annorlunda.

Jag träffar honom då han är på väg ut från fredagsbönen i Stockholms moské.

En bönestund som inte bara var annorlunda i den bemärkelsen att ett stort antal journalister och fotografer sökt sig dit och tilläts bevittna ceremonin på andra sidan ett rep.

Imam Ben Mahmouds predikan var inte primärt religiös. Han fördömde självmordsbombarens agerande, påpekade att det inte finns något stöd för mord i islam och hyllade Sverige som tagit emot så många människor som flytt från krig och förtryck.

Framför honom satt drygt tvåtusen män och pojkar tysta, på knä. Lyssnande. Några böner rabblades, allt var över på en halvtimme.

Bouroucha Moussa är en vänlig man med glada ögon. Han berättar att han har två syskonbarn som dödats i attentat i Algeriet. Han har kort sagt haft större anledning att reflektera över terrorism än de flesta.

– Jag stör mig på att ni i media pratar om islamistisk terrorism. Det gör ni inte i andra sammanhang.

Han har rätt. Då IRA sprängde bomber i Nordirland förekom det aldrig rubriker om "nytt katolskt attentat".

Inte heller kommer religionen spela någon betydande roll i den mediala dramaturgin nästa gång en högerextrem kristen mördar en abortläkare i USA eller då "Herrens armé" i Uganda börjar våldta kvinnor i hundratal igen.

– Så här har det varit sedan de kommunistiska diktaturerna i öst föll ihop. Västvärlden behövde en ny fiende. Det blev muslimerna.

Vi står i snön utanför bönelokalen och jag kommer att tänka på att jag själv bodde i dessa kvarter på Söder då det på 90-talet beslöts att den gamla kraftstationen skulle byggas om till moské.

Vissa av mina grannar protesterade och överklagade. Terrorister skulle invadera grannskapet. Det skulle bli svårt att hitta parkeringsplatser. Arkitekten Ferdinand Bobergs skapelse från 1903 fick inte röras, trots att den bara stod och samlade damm. Och så vidare i all jävla oändlighet.

Allt bråk ledde till förseningar och att ombyggnaden blev dyrare än väntat, men beslutet stod fast och Stockholm har i dag en fantastiskt vacker moské.

som nu hade muslimer, vare sig de är religiösa eller inte, det svårare än många andra i Sverige.

Om det går att hitta någonting positivt med det misslyckade attentatet i Stockholm så är det möjligen att majoritetssamhället kanske blir mer intresserat av att försöka förstå vad islam står för.

Bouroucha Moussa drar upp dragkedjan i jackan. Han åker på semester till Algeriet i julhelgen.

– Det är jävligt mycket varmare där, som tur var.

Följ ämnen i artikeln