Harris och Andersson – lika som bär
Hon vinner om kvinnorna bestämmer
Om kvinnorna fick avgöra dagens amerikanska presidentval går Kamala Harris mot en säker seger.
Om männen hade samma rätt återvänder Donald Trump till Vita huset.
Likheterna med Sverige är påfallande.
I dag avgör de amerikanska väljarna vem som blir president i världens mest inflytelserika land, USA.
För andra gången står en man mot en kvinna. 2016 fick demokraternas Hillary Clinton flest röster men förlorade på grund av det bisarra amerikanska valsystemet ändå mot Donald Trump.
Det svenska intresset för valet måste betraktas som närmast groteskt. Inte för att det är oviktigt - det har onekligen stor tyngd. Utan för att USA-valets alla detaljer saknar betydelse för en svensk. Om man inte ser det som en tv-serie med potential att roa och förskräcka.
Det finns en rad likheter mellan det senaste valet till riksdagen och det amerikanska presidentvalet.
En är att en yngre kvinna ersatte en äldre man - och att spelplanen därefter såg helt annorlunda ut.
Joe Biden, 82 om två veckor, gav ett minst sagt förvirrat intryck i sin första valduell mot Donald Trump. Inledningsvis sade han att han inte hade några som helst planer på att dra tillbaka sin kandidatur.
Men i slutet av juli kastade han in handduken. Flera ledande demokrater hade inte gett honom sitt stöd efter Trumpduellen, stämningen i partiet närmade sig fryspunkten och opinionssiffrorna var usla.
Kamala Harris, då 59, var en nedskriven politiker som inte ansågs ha bidragit på ett övertygande sätt i någon fråga under sina fyra år som Bidens vicepresident. Men tiden var knapp och urvalet av villiga kandidater begränsat.
Harris fick bli ersättaren. Och mot alla odds ändrade sig hela spelplanen sekundsnabbt. Opinionssiffrorna ökade och Harris ansågs plötsligt rakryggad och trovärdig.
Ett liknande, men mindre dramatiskt, personbyte ägde rum här hemma 2021. På sommaren meddelade Stefan Löfven, då 64, oväntat att han skulle sluta som statsminister och partiledare. Han var besviken på bristen på ansvar i riksdagen.
Snart visade sig att Magdalena Andersson, då 54, i princip var utan konkurrens. Hon valdes utan utmanare. S-ledarens personliga förtroende rakade i höjden på ett remarkabelt sätt. I valet året därpå ökade stödet för S för första gången på åtta år. Att Andersson ändå fick sluta som statsminister berodde på att flera av samarbetspartierna tappade mark.
En annan likhet mellan Sverige och USA är den alltmer könssegregerade väljarkåren. Enligt tidningen Politico kommer skillnaderna mellan könen bli historiskt stora i dagens val.
Så här såg det ut i en opinionsmätning i USA Today tio dagar före valet. Då sade 53 procent av männen att de tänkte rösta på Trump. Bara 37 procent hade bestämt sig för Harris.
Bland kvinnorna var resultatet det rakt motsatta. 53 procent tänkte lägga sin röst på Kamala Harris. Medan 36 procent hade bestämt sig för Donald Trump.
I Sverige ser det likadant ut, gapet mellan män och kvinnor ökar. Hårddraget röstar män blått medan kvinnor röstar rödgrönt.
I valet 2022 röstade 34 procent av kvinnorna och 26 procent av männen på Socialdemokraterna. Könsgapet bland S-väljarna var alltså åtta procentenheter och växte med två procentenheter jämfört med föregående val.
På det näst största partiet, Sverigedemokraterna, röstade 25 procent av männen och 16 procent av kvinnorna, ett könsgap på nio procentenheter. Det hade minskat med en procentenhet jämfört med valet 2018.
En tredje likhet mellan dagens amerikanska val och det svenska är att det är oerhört jämnt. I de sju så kallade vågmästarstaterna ligger skillnaden i opinionsmätningarna mellan Trump och Harris inom felmarginalen.
I Sverige var skillnaden mellan blocken 0,6 procentenheter av väljarna i det senaste valet. 2018 var den ännu mindre - 0,1 procentenheter.
Man skulle alltså kunna säga att Kamala Harris och Magdalena Andersson är lika som bär. De har efterträtt en äldre man, gett skjuts åt partiet, stöds i huvudsak av kvinnor och kämpar i val med knappa majoriteter.
Med det sagt är USA inte Sverige. Bland annat ser partikartan helt annorlunda ut. Och valsystemet har inte särskilt många likheter utöver ”en person, en röst”.
TRE SPANINGAR
För fet för jobb? Det är den brittiska regeringens hypotes. Därför vill hälsoministern genomföra en förstudie med att erbjuda gravt överviktiga arbetslösa bantningspreparat. Om det visar sig att chanserna till jobb ökar i takt med att kilona rasar kan ett frivilligt system bli nationellt.
Ingvar Carlsson fyller 90 på lördag. Jag har ingen aning om hur han ska firas. Men det jag vet är att han är en av de som ska hedras för hur Sverige ser ut idag. Han tog över som statsminister efter mordet på Olof Palme och tog ett stort ansvar för den ekonomiska 1990-talskrisen.
I en idiotisk V-annons i cyberrymden hävdar Nooshi Dadgostar att regeringen 2025 satsar två miljarder på vården jämfört med sju i år. Jag fattar faktiskt ingenting Vården kostar över 600 miljarder per år, drygt 11 procent av BNP. Av det går hälften till sjukhusvård. Ren V-gallimatias.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.