Facebooks fight mot fejknyheter kan rädda sanningen
Efter haveriet med falska nyheter under det amerikanska presidentvalet har verkligheten hunnit ikapp Facebook och Google. Undersökningar har visat att “fake news” lurat miljontals amerikaner att tro helt osannolika saker om Hillary Clinton men också Donald Trump, även om det osannolika är svårare att bedöma när det gäller Trump. Dessa undersökningar och den kraftiga kritiken innan och efter valdagen åttonde november har fått konsekvenser. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg har gått från “falska nyheter är ingen stor grej” till “så här kommer vi att jobba tillsammans med olika organisationer för att motverka falska nyheter”. Det är en helomvändning som heter duga.
Ungefär samtidigt som det amerikanska valet avgjorts vändes också allas blickar mot Europa och tre viktiga val i Nederländerna, Frankrike och Tyskland. Skulle samma sak kunna ske i Europa? De flesta tror att det är möjligt. En polariserad Europa är mogen för desinformation från ryssar som vill splittra EU och opportunister som vill tjäna pengar.
Den här slutsatsen har lett till att länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien nu går i bräschen för att antingen reglera de globala plattformarna eller tvinga fram en självreglering som förhindrar spridningen av lögner till miljontals medborgare inför valet. Parlamentet i Storbritannien har till och med tillsatt en granskning av effekten av falska nyheter och uppmanar de sociala plattformarna att ta lika mycket ansvar för motverkande av falska nyheter som de gjort för att stoppa spridningen av upphovsrättsskyddad musik och film.
“Reglera” kan i dessa fall tolkas som tydligare krav på ansvarstagande från plattformarna och en vilja att faktiskt bidra till informerade medborgare, inte fördumning av debatten och karaktärsmord på motståndare med hypervirala puffar i flödet.
I Danmark tar man frågan om den globaliserade digitaliseringen och den enorma makten några enskilda individer har över världens informationsflöden på så stort allvar att regeringen ska tillsätta en speciell digital ambassadör som ska vårda och utveckla relationen med bland andra Google, Facebook, Apple och Microsoft.
I Sverige har Alice Bah Kuhnke sagt att de tänker bjuda in Facebook för samtal och vill se frivillig förändring. Om inte det sker kommer de ta fram tvingande åtgärder. Hennes uttalande väckte förstås stor dumdebatt i Sverige där den ene efter andre försökte få det att låta som att regeringen ska lagstifta om det fria ordet. Att Bah Kuhnke anser att privata bolag, även om de råkar vara amerikanska och stenrika, ska följa svensk lagstiftning borde inte komma som en chock för någon.
Den här utvecklingen har trots allt lett till något positivt: den frivilliga förändringen. Men eftersom Facebook och Google är livrädda för att framstå som aktörer som bestämmer vad som är sanning har de tagit hjälp av klassisk journalistik för att motverka den situation som uppstod i USA. Allt går igen. De har pratat med journalister, sociala medier-experter och traditionella mediehus och tillsammans tagit fram en metod som kan användas på olika marknader och situationer.
Det är en metod som rullades ut EFTER valet i USA och visat sig vara det hittills mest framgångsrika sättet att varna de 100-tals miljoner användare på Facebook som tar del av nyheter i Europa. Facebook har gjort det möjligt för användare att anmäla något som de uppfattar som falskt. Den här anmälan går inte längre till en anonym 20-åring i Dublin som inte riktigt förstår varför någon anmält inlägget. Istället har Facebook samlat en grupp traditionella medier och faktagranskande organisationer som tillsammans får faktakolla det som anmälts. Det finns tydliga regler för hur den här gruppen som ska jobba, men till exempel behöver flera av varandra oberoende aktörer i den här gruppen komma fram till att ett inlägg är falsk och pedagogiskt motivera varför för att inlägget ska nedprioriteras i facebookflödet och dessutom få en märkning som visar att den är falsk, delvis falsk, ifrågasatt och så vidare.
Det finns ytterligare en väldigt positiv aspekt. Eftersom Facebooks filterbubblor skyddar mig som användare på många sätt från det som kan tänkas utmana min världsbild så kan det här här tillvägagångssättet även bryta ner bubblorna. Nu behöver journalister inte längre möta desinformation med fakta i två separata källor, utan man gör det i samma puff. Fakta kletar fast och följer med falska nyheter in i alla filterbubblor.
I Frankrike kallas metoden för CrossCheck och stöttas av både Facebook och Google med antingen finansiering eller verktyg för att snabbare kunna plocka upp anmälda inlägg och använda plattformarna för att möta desinformation med fakta. Just nu är det 17 olika nyhetsorganisationer som är en del av CrossCheck, däribland nyhetsbyrån AFP och amerikanska Buzzfeed News som varit allra bäst på att granska genomslaget av falska nyheter i USA. Den här faktagranskande metoden började användas i Tyskland i januari och Frankrike i februari och kommer troligen exporteras till fler länder.
Kanske finns det en framtid för fakta och sanningen nu när de sociala plattformarna förstått allvaret. Förhoppningsvis leder journalisternas jobb i det här partnerskapet också till intäkter för mediehusen. Då kommer även journalistiken ha en framtid.