Bor du i Norge eller Andorra?
Så stora är klyftorna mellan rika och fattiga delar av Sverige
Det ekonomiska gapet mellan storstäder och landsbygden växer.
De senaste 20 åren har mer än en tredjedel av Sveriges tillväxt och nya jobb hamnat i Stockholm.
I många av de fattigaste kommunerna har stödet för Sverigedemokraterna ökat kraftigt.
Vad är det för väder i Sverige i dag? Alla förstår att det är en fånig fråga, liksom hur meningslöst det vore att besvara den genom att meddela aktuell temperatur på Sergels torg i Stockholm.
Men när det gäller ekonomi är den typen av extrema generaliseringar standard. Det kanske vanligaste måttet för att beskriva ekonomisk utveckling, bruttonationalprodukt eller BNP, visar på den sammanlagda tillväxten i hela Sverige. En statistik som döljer en mer sammansatt sanning.
Vi börjar med en väldigt grov bild. Mellan år 2000 och 2020 växte svensk BNP enligt Statistiska centralbyrån från drygt 2 400 miljarder kronor till strax under 5 000 miljarder (i så kallade löpande priser, alltså inklusive inflation).
Det motsvarar en ökning med 107 procent. I Stockholms län växte den lokala motsvarigheten till BNP, den så kallade bruttoregionalprodukten BRP, med hela 132 procent.
Det kan jämföras med exempelvis Västernorrlands län där tillväxten stannade på 62 procent.
Av den samlade BNP-ökningen i Sverige på cirka 2 580 miljarder under 2000-talet har Stockholmsregionen svarat för över 920 miljarder eller hela 36 procent.
Stockholms andel av Sveriges BNP har därmed stigit från 29 procent år 2000 till nästan 33 procent 2020.
Lägger vi till Skåne och Västra Götaland framgår att dessa regioner står för tillsammans 61 procent av Sveriges BNP.
Det är framförallt Stockholm som drar. Av Sveriges 25 län är det bara tre som ökat sin andel av Sveriges BNP under 2000-talet: Stockholm, Skåne och Norrbotten.
Några procentenheter hit eller dit kan tyckas lite men översatt till arbetstillfällen blir det tydligare.
Mellan 2000 och 2020 växte antal sysselsatta i Sverige från 4,3 till 5,1 miljoner. Av de 760 000 fler som fick jobb stod Stockholm för 253 000 eller 33 procent. Lägg till Skåne, Västra Götaland och snabbväxande Uppsala och dessa fyra län svarar för 75 procent av de nya jobben.
Medan antalet sysselsatta ökade med 24 procent i Stockholm mellan 2000 och 2020 har det blåst helt andra vindar i landets mindre tätbefolkade delar. Antalet i jobb minskade i Blekinge, Västernorrland och Gävleborg och ökade ytterst marginellt i flera andra län.
En viktig förklaring är naturligtvis inflyttningen till storstadsregionerna där framförallt befolkningen i Stockholm ökat kraftigt under 2000-talet.
Men även mätt som BRP per invånare är skillnaderna stora – medan den ökade med 48 procent i både Sverige och Stockholms län mellan 2005 och 2020 var tillväxten klart lägre i många andra regioner.
2020 var bruttoregionprodukten per person 481 000 kronor i genomsnitt i landet. Stockholm toppar med 681 000. Alla andra län förutom Norrbotten (526 000) ligger under snittet, lägst har Södermanlands län med 333 000, alltså hälften så mycket som Stockholm.
Sveriges BNP per capita var 12:e högst i världen 2020 med drygt 52 000 dollar, enligt siffror från Internationella Valutafonden. Stockholms län skulle dock hamna före både USA och Norge på en fjärde plats medan Södermanland rankas strax efter Andorra på plats 27.
Nedbrutet på kommuner handlar det om ännu större klyftor. Solna hade en BRP år 2019 (senast tillgängliga siffror) på 1,9 miljoner kronor per invånare medan Salems kommun hamnade på 149 000 kronor.
Översatt till BNP skulle Solna passera Luxemburg som världsetta och Salem hamna bakom Lettland långt ner i fältet.
Kommunsiffrorna ska tas med en nypa salt eftersom de påverkas exempelvis av var stora företag har sitt huvudkontor. Och även i andra länder finns förstås stora ekonomiska skillnader mellan stad och land.
Om vi räknar bort alla som inte har arbete minskar skillnaderna något, Stockholms BRP per sysselsatt är 1 241 000 kronor, jämfört med genomsnittet 985 000 och Gotland på sistaplatsen med 738 000 kronor.
De olika förutsättningarna syns också på inkomsterna. Av de 20 kommuner som 2020 med lägst så kallad disponibel inkomst per person, alltså efter skatt, ligger 20 i glesbygd.
Medan de 20 med högst inkomster, föga förvånande ligger i eller nära storstadsregionerna. Danderyd toppar med 381 000 kronor per person medan Lessebo med 179 000 ligger i botten. Då föll ändå inkomsterna brant i Danderyd under 2020 enligt statistiken, 2019 var siffran 463 000.
Går det att göra någon koppling mellan denna statistik och politiken? Den stora trenden de senaste åren är naturligtvis Sverigedemokraternas framgångar.
Det har skrivits horder av rapporter om sambandet mellan ekonomiska klyftor och framgång för så kallade missnöjespolitiker i andra länder.
Hur människor röstar är dock en komplex fråga och att bara prata ekonomi är att göra det väl enkelt för sig.
Det går ändå att göra några observationer när det gäller Sverige.
Av de 20 kommuner med lägst disponibel inkomst 2020 fick SD i samtliga ett högre stöd i riksdagsvalet än i landet i genomsnitt. Här återfinns också några av partiets starkaste fästen som skånska Bjuv (41,9 procent) och Perstorp (40,7) men också några kommuner där partiet växte mest i senaste valet som Sorsele (plus 6,3 procentenheter) och Uppvidinge (5,5 procent).
Orter där SD gick fram mest som Dorotea, Vilhelmina eller Hagfors ligger också långt under riksgenomsnittet i inkomst. Bland de rikaste 20 kommunerna var stödet för SD lägre än i Sverige i övrigt i 14, undantagen var Trosa, Kungsbacka, Tjörn, Båstad, Sotenäs och Vellinge.
I de delar av landet där de stora partierna tappat mest till SD finns flera där antalet sysselsatta växt i mycket blygsam takt under 2000-talet, som Blekinge och Gävleborg.
Det har sagts att 2022 blev ett bensinprisval. Det kan möjligen vara något mer komplicerat än så.