Revolten mot Löfven
Den är tystlåten – men kan bli farlig
En spade ska kallas för en spade.
Det som pågår är en revolt mot Stefan Löfven.
Den är möjligen tystlåten. Men likaväl en revolt.
Lena Mellin: Därför ser vi en nedåtgående trend för SocialdemokraternaI månadsskiftet möttes den socialdemokratiska partistyrelsen. Stefan Löfven meddelade där sin avsikt att på nytt kandidera som S-ledare.
Han vill fortsätta leda landets störst parti över nästa val 2022.
Beskedet möttes inte av applåder. Enligt Aftonbladets källor blev det tyst.
Lite senare bekräftade Löfven på sociala medier att han vill leda Socialdemokraterna i valet om drygt två år. Hans egna uppgifter backas upp av personer i hans närhet, Löfven har inga planer på att avgå på den här sidan valet.
Sedan dess har en rad befattningshavare inom socialdemokratin uttalat att de tycker att Stefan Löfven ska sluta som partiledare före valet. De flesta har gjort valet att inte framträda med namn, men en del har gjort även det.
Det pågår alltså en revolt mot Stefan Löfven. Den är inte högljudd. Men den finns.
I bästa fall, sett ur Löfvens perspektiv, leder den inte till någonting. I värsta fall blir motståndet mot hans fortsatta karriär som partiledare omöjligt att tygla. Perspektivet är fortfarande Löfvens.
Motståndet mot honom bygger på att stödet för Socialdemokraterna sjunker. Partiet gjorde ett uselt val 2018 och sedan dess har stödet sjunkit ytterligare i väljarbarometrarna.
En vanlig kritik är att det behövs mer ”socialdemokratisk” politik. Det tycker exempelvis flera S-företrädare i Skåne, ett känt vänsterdistrikt inom partiet.
Men är det verkligen det som är problemet? Socialdemokraterna har tappat mest väljare till Sverigedemokraterna, som inte på något sätt kan betraktas som ett vänsteralternativ.
Andra skjuter in sig på Janauariavtalet. Men, ur ett S-perspektiv, så gjorde det möjligt för Socialdemokraterna att behålla statsministerposten. Hade S mått bättre med Ulf Kristersson som statsminister? Det är en hypotetisk fråga som därför inte har något svar. Men det kan vara nej.
Att kritiken, och önskan om att byta ut Löfven, trots allt är ganska lågmäld beror sannolikt på att det inte står någon given efterträdare och stampar i porten. I så fall kan jag lova att det hade varit ett annat tryck i den interna debatten.
Ett annat skäl kan vara att många tycker att det vore förödande med en partiledarstrid i ett läge då Socialdemokraterna redan är försvagade.
Men är en strid om partiledarposten verkligen nödvändig, undrar du kanske. Nja, men så länge ingen verkar självskriven så skulle det såklart bli en strid om den allmänna uppfattningen är att partiledarposten är redo att tas över av en ny person.
En spade ska kallas för en spade. Det pågår en revolt mot Löfven, men inte av det av det högljudda dramatiska slaget.
Den kan komma av sig. Men den kan lika gärna vinna terräng och bli riktigt farlig.
Det här är Lena Mellin
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.