Burma gör sig redo för sällsynt val

Burma. Om en vecka går en av världens tidigare hårdaste diktaturer till val. Trots att militären fortfarande håller Burmas politiska system i ett hårt grepp är befolkningens engagemang och hopp om en framtida demokrati stort.

– Jag vill ha ett öppet och fritt val, säger Khin Cho Htaik.

Hon och runt trettio andra personer trängs i en kvävande varm, liten lokal i stadsdelen Kyi Myin Daing i femmiljonersstaden Rangoon. Här undervisas de som vill vara frivilliga valobservatörer kommande söndag.

"Göra mitt bästa"

Khin Cho Htaik skriver upp bärande principer och regler för fria val på ett stort vitt papper. Sedan följer redovisning inför de andra deltagarna.

– Jag vill veta hur man röstar och vilka regler som gäller. Jag deltar här och för sedan kunskapen vidare till andra i min omgivning.

Gräsrotsorganisationen bakom utbildningen, HRDP, har undervisat hundratals frivilliga det senaste halvåret. Det är bråttom - om en vecka hålls det första förhoppningsvis fria valet på 25 år.

U Myint Aye, demokratiaktivist och en av HRDP:s grundare, skrattar och skakar på huvudet.

– Jag tror inte att valet blir fritt och rättvist. Men jag vill göra mitt bästa för att det ska bli det.

Drastisk förändring

Drygt 30 miljoner av de 50 miljoner invånarna är röstberättigade och det finns en uppsjö av partier att välja mellan. Samtidigt garanteras militären, enligt författningen, 25 procent av platserna i parlamentet, vilket ger den vetorätt. En del vittnar om hur de hotas med att få sparken om de inte röstar på styrande militärstödda USDP.

Eftersmaken från tidigare val är också bitter. Oppositionspolitikern Aung San Suu Kyis parti NLD vann en jordskredsseger redan 1990. Då levde Burmas landsmoder i husarrest. Det följande valet, 2010, präglades också av fusk. Sedan dess har det tidigare mycket slutna landet genomgått drastiska förändringar. Den internationella närvaron har ökat och var och varannan stadsbo har nu en smartphone. Valkampanjerna syns och hörs på Rangoons gator.

Men vägen till demokrati är lång, tror U Myint Aye.

– Mitt folk behöver veta hur man röstar, hur man rättar och övervakar hela processen, säger han och påpekar att det också råder stora problem med röstlängderna.

Inte rädd längre

Påståendet får stöd från svenskt håll. Valkommissionen har hittills genomfört mer än tre miljoner justeringar i röstlängderna, enligt Johan Hallenborg, chef för Sveriges sektionskontor i Rangoon.

– Namn fattas, de är felstavade, det finns med namn på avlidna och så vidare, säger han och fortsätter;

– Men att det skulle förekomma en väldigt omfattande systematiskt manipulering har vi inte fog för att tro.

På HRDP:s trånga kontor går fläktarna på högvarv. Undervisningen tar hela dagen. Nästa söndag är Khin Cho Htaik och de andra volontärerna redo att öppet övervaka - kanske även överklaga - det som sker i den lokala vallokalen. Ett stort steg för någon som tidigare aldrig engagerat sig i demokratirörelsen i det land som Burmas militär ändrade namn på till Myanmar.

– Förr var jag rädd för att hamna i fängelse eftersom Myanmar inte var politiskt öppet och fritt. Nu känner jag mig trygg.

TT